Från mingel i storstan till lugnet på landet
”Jag älskar att vara här i min egen lilla bubbla”
Uppdaterad 2022-04-28 | Publicerad 2021-06-10
I Stockholm levde Elin för sin stora dröm: att bli en framgångsrik fotograf. Jobb dygnet runt. Synas på mingel. Uppdatera instakontot.
– Men jag mådde inte bra av stressen och pressen. Så jag bestämde mig för att göra det jag vill – inte det andra vill.
I det lilla hyrda huset 15 km utanför Örebro står tiden still. Här är det gummistövlar som gäller – inte vita sneakers. Utelivet sker i trädgården och det krävs en del planering om man vill gå på krogen en kväll.
– Jag har aldrig bott på landet förut, så det är lite av en ny upplevelse. Party har kanske aldrig varit min grej, jag gillar det avskalade och enkla, men jag trodde länge att storstaden och jobb dygnet runt var vägen till att vara framgångsrik, säger Elin Kero, 32, fotograf med eget företag och ett välbesökt instagramkonto.
Uppslukad av sitt mål
Elin är driven och vet vad hon vill. Men det har inte alltid varit så.
– Fotograferingen har alltid varit mitt stora intresse och i 20-årsåldern ville jag satsa allt på att kunna jobba med foto. Men jag blev så uppslukad av mitt mål och gav mig själv ingen tid för återhämtning. Så jag blev utmattad och mådde skit.
I ett lite lugnare tempo tog sig Elin uppåt på ”karriärstegen”. När hon kom in på en fotoskola i Stockholm lämnade hon hemstaden Jönköping och började plugga. Samtidigt fortsatte hon att bygga sitt eget varumärke som fotograf och en av Sveriges mest populära influencers. 2017 vann Elin priset som Årets kreatör för sina foton och filmer på sociala medier på Stora Influencerprisgalan.
– Min dröm har alltid varit att skapa – och det gjorde mig till en influencer bland dem som älskade samma sak. Jag var ute och nätverkade och minglade för att träffa likasinnande, men när man är ute i svängen och har många följare, blir man också extremt utsatt. Det spelar ingen roll vad man säger och gör, det finns alltid folk som hatar. Så det finns en jobbig baksida av att vara publik.
”Vad är framgång?”
Elin och hennes pojkvän Filip började prata om att flytta från stressen och hetsen i Stockholm. Att jobba 24/7, aldrig vara hemma och springa runt i ett virrvarr av människor i tunnelbanan kändes inte bra.
– Jag flyttade till Stockholm för att söka framgång, men när jag väl var där så var det inte vad jag ville ha. Vad är framgång liksom? Att stressa runt och alltid ha snäva deadlines? Att hela tiden lägga press på sig själv att vara ett steg bättre? Att låtsas veta precis vad man håller på med när man inte har en aning?
Fick möjligheten – tog den
De tankarna fick Elin att börja tänka på att lämna Stockholm och bo på landet. När Filip plötsligt fick möjlighet till nytt jobb, tog de chansen.
– Vi visste egentligen inte vad vi gav oss in på. Vi ville inte köpa, utan testa först. Ganska snabbt hittade vi ett hus på Blocket och åkte för att ta en titt. Det var klockrent. Vi tog det på en gång och i januari förra året flyttade vi in, säger Elin.
Nu är det slut med hämtmat, latte på hörnet och mingelpartyn. På tomten vid grusvägen påtar Elin i trädgården och känner sig för första gången på länge fri och lugn.
– Jag älskar att vara här i min egen lilla bubbla. På morgnarna tar jag bussen till min ateljé i Nora och när jag kommer hem är det tyst och fridfullt.
Varken Elin eller Filip har ångrat flytten från stan och allt hets kring jobb och karriär. På kort tid har de lärt känna folk i bygden och har skaffat sig ett helt nytt kontaktnät – men den här gången utan prestationskrav.
– Det konstiga är att jag inte pratade en enda gång med mina grannar i Stockholm under alla år jag bodde där. Här pratar alla med alla – och vinkar glatt när man passerar med bilen.
På längre avstånd
De gamla vännerna finns kvar – om än på lite längre avstånd.
– Men eftersom jag jobbat och nätverkat på sociala medier hela livet, så är mina vänner också väldigt utspridda över Sverige och världen. Så egentligen är det ingen större skillnad.
Även ekonomiskt har flytten varit en vinstlott. Elin och Filip lever för ungefär halva priset mot vad de gjorde i Stockholm. Men viktigast är ändå lugnet som bosatt sig i hjärnan och hjärtat.
– I Stockholm var jag inlåst, men nu känner jag mig fri. Jag bestämde mig äntligen för att göra det jag själv vill, och inte det andra vill.