Professorn: Fattigdomen i Sverige kommer att öka

”Vi är inne i en väldigt känslig period”

Skenande inflation, störningar i försörjningsleden och höjda räntor kan sätta fler svenskar i fattigdom.

För vissa hänger gränsen mellan ett anständigt liv och ekonomiskt armod på en skör tråd.

– Vi är inne i en väldigt känslig period, säger Jan O. Jonsson, professor i sociologi.

Den senaste tidens ekonomiska oroligheter innebär att många kommer att få en lägre standard. Men för en betydande skara människor kan det tillochmed bli svårt att få råd med det allra viktigaste – vilket gör att de kan hamna under fattigdomsstrecket.

– Fattigdomen kommer rätt säkert att öka. Det blir mest en konsekvens för de som redan har små marginaler. Arbetslösa, låginkomsttagare eller familjer med bara en inkomst kan ligga illa till, säger Jan O. Jonsson, professor vid institutet för social forskning vid Stockholms universitet, som har skrivit flera böcker på temat fattigdom.

De som redan lägger den huvudsakliga delen av inkomsten på basala utgifter som mat och hyra ligger i riskzonen för att hamna i fattigdom till följd av inflation och räntehöjningar.

– Än så länge har vi inte haft lönerörelser som kan kompensera för de höjda priserna. Det är en seriös risk de närmsta två åren att folk som ligger på gränsen till att inte kunna betala för levnadskostnader trillar över i ekonomiskt armod.

Arbetslöshet förödande

Den svenska arbetsmarknaden är än så länge stabil, men om vi skulle få en hög arbetslöshet kan det få en direkt inverkan på fattigtalen.

– De som har jobb brukar klara en temporär prishöjning. Men om folk börjar förlora arbetet i högre utsträckning blir det kritiskt. Om ett hushåll där två jobbar och en plötsligt blir arbetslös, då kan man få stora problem med att försörja en familj med lån, hyra, mat och så vidare.

Två grupper som är extra utsatta är utrikes födda och ensamstående.

– De ligger redan långt ned i det ekonomiska välståndet eftersom de har en tunn koppling till arbetsmarknaden. Om de tappar inkomst eller om maten blir dyrare blir det omedelbart kännbart för dem.

Jan O. Jonsson, professor vid institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Jan O. Jonsson, professor vid institutet för social forskning vid Stockholms universitet.

Enligt Jan O. Jonsson brukar fattigdomen i samhället ofta öka några år efter att en lågkonjunktur har inletts.

– Många räddas av eget sparande och av välfärden. Så var det under krisen på 90-talet, det var inte förrän efter ett par år som hushållens försämrade ekonomier verkligen syntes.

Vad är den största konsekvensen av fattigdom i Sverige idag?

– Den drabbade drar sig tillbaka från samhällslivet. Man har inte råd att skicka sina barn på läger på somrarna, man slutar bjuda hem folk. Det är tillbakadragandet från det sociala livet som gör att begreppet fattigdom är aktuellt än i dag även om den som är fattig i dag materiellt sett har det mycket bättre än för 100 år sedan.

Att hamna i socialt utanförskap kan i sig göra det svårare att ta sig ur fattigdom.

– Det kan leda till psykisk ohälsa och man riskerar att hamna i en spiral där man blir mer och mer isolerad och hamnar allt längre från arbetsmarknaden. Det är väldigt illa.

Olika teorier

Hur man definierar fattigdom är en omtvistat och det finns många olika mått för att avgöra vem som är fattig.

De senaste decennierna har begreppet ”relativ fattigdom” varit vanligt i både Sverige och EU. Enligt det här måttet lever man med låg ekonomisk standard om man har en inkomst efter skatt som underskrider 60 procent av landets medianinkomst.

”Det är tillbakadragandet från det sociala livet som gör att begreppet fattigdom är aktuellt än i dag”, säger Jan O. Olsson.
”Det är tillbakadragandet från det sociala livet som gör att begreppet fattigdom är aktuellt än i dag”, säger Jan O. Olsson.

Enligt siffror från SCB levde 14,7 procent av svenskarna i relativ inkomstfattigdom 2020.

– Jag anser att det här synsättet blåser upp fattigdomstalen och man riskerar att inte fånga in de som verkligen är fattiga. I min forskning menar jag i stället att man bör hitta relativt enkla mått som kan sammanfatta fattigdomen i samhället.

Begreppet som Jan O. Jonsson föredrar kallas för ”absolut fattigdom” eller ”materiell deprivation”.

2020 levde 5,2 procent av svenskarna under absolut fattigdom och enligt statistik från EU levde 1,8 procent i materiell deprivation.

– Det är det mest klassiska sättet att se på fattigdom. Att det handlar om armod, att inte ha tillräckligt med mat, svårt att betala hyra eller att inte ha råd att göra en utflykt med barnen och så vidare.

– Men oavsett definition kommer man aldrig att kunna säga vem som är fattig. Det mått vi har ger snarare en bild av samhället totalt sett och fördelat på olika grupper.

”Folk faller emellan”

Hur ska man få bukt med fattigdomen i Sverige?

– Det är inte jättelätt att svara på. Min bild är att vi har ett stabilt välfärdssystem men folk faller emellan. Om du tillexempel blir arbetslös och kanske äger en lägenhet kan du inte få bistånd. Ska du då sälja och hitta en hyresrätt som kanske är dyrare blir det ju problematiskt.

– Det finns också de som inte är svenska medborgare, som romer, som lever i fattigdom men som inte har rättigheter. Det är svårt, det går aldrig att göra ett välfärdssystem vattentätt. Men i grunden tror jag att så länge det ekonomiska biståndet fungerar så kan folk vara ganska trygga.

Publisert:

LÄS VIDARE

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu