Lundin Energy pressas av miljardkrav

helskärm

Lundin Energys aktie föll 5,0 procent och ordförande Ian Lundin avböjer omval 2022.

Orsaken är att åklagare yrkar på 1,4 miljarder kronor från Lundin Energy i samband med ett åtal där Ian Lundin och en före detta toppchef anklagas för medhjälp till folkrättsbrott i Sudan 1999-2003.

”Det saknas rättslig grund för ett sånt yrkande”, skriver Lundin Energy i en kommentar till miljardkravet från åklagarna.

Förverkande och företagsbot

Det handlar om ett så kallat förverkande av vinster från verksamheten i Sudan. Ovanpå de 1,4 miljarder kronorna – ett belopp som enligt åklagarna motsvarar dagsvärdet av den vinst bolaget gjorde på verksamheten i landet – vill åklagarna att Lundin Energy också betalar en företagsbot på tre miljoner kronor.

”Bolaget vidhåller att det kraftfullt kommer att bestrida en eventuell företagsbot och förverkande, och bedömer att de operativa och finansiella prognoser som bolaget tidigare meddelat inte kommer att påverkas”, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Advokat Biörn Riese, som företräder Lundin Energy i processen, kallar samtidigt åtalet ”obegripligt”.

”Det är obegripligt att denna långa utredning ledde till ett åtal”, skriver han i ett sms till TT.

Den finansiella effekten om åklagarens miljardkrav klubbas av domstolen kommer enligt storbanken SEB:s analytiker Anders Rosenlund vara måttlig för Lundin Energy. Men han tillägger i ett mejl till TT att det faktum att åklagaren går vidare med åtal gör att sannolikheten för miljardsmällen ökar.

Kan svärta varumärket

Skulle Ian Lundin och den åtalade tidigare toppchefen Alex Schneiter fällas för de brott de nu anklagas för skulle det av allt att döma också svärta ned varumärket, enligt Rosenlund.

”Men kom ihåg, processen är ett känt faktum, och man är oskyldig tills det att man har bevisats skyldig”, skriver han.

Ian Lundin har efter 20 år på posten, som en följd av åtalsbeslutet, valt att inte ställa upp för omval till styrelseordförande vid bolagets årsstämma 2022, enligt Lundin Energy.

Advokat Torgny Wetterberg, som företräder ordförande Ian Lundin i processen beskriver åtalsbeslutet som ”uppseendeväckande felaktigt” och hävdar att ingen på företaget gjorde något fel under åren med verksamhet i Sudan.

– Tvärtom, under den tid man var där hjälpte man civilbefolkningen i väldigt hög utsträckning, säger han till TT.

– När man drog sig ur 2003 fanns det väldigt gott hopp om att det skulle bli fred i hela södra Sudan, den fredsprocess som ledde till självständigheten för Sydsudan hade då inletts, tillägger han.

Folkrättsbrott, grovt brott

Ian Lundin själv laddar nu upp för att rentvå sig i rättegången.

”Jag vet att vi inte har gjort något fel och vi kommer slutligen att bevisa detta i domstol”, skriver han i pressmeddelandet från bolaget.

Åtalet mot de två och miljardkravet kommer efter drygt elva års förundersökning, som resulterat i ett förundersökningsprotokoll på drygt 80 000 sidor. Ordförande Ian Lundin och den före detta vd:n Alex Schneiter hade enligt åklagarna det avgörande inflytandet över bolagets verksamhet i Sudan.

De misstänkta brotten ska enligt åklagaren ha begåtts 1999-2003 när oljebolaget – som då hette Lundin Oil – via ett konsortium bedrev verksamhet i södra Sudan samtidigt som ett inbördeskrig pågick i landet.

Enligt åtalet ska Lundin Oils satsning på fyndigheten Block 5A i vad som då var södra Sudan ha föranlett militära operationer i området ”för att ta kontroll över det och skapa förutsättningar för Lundin Oils oljeprospektering”.

”Enligt åklagaren använde den sudanesiska regeringen, genom militären och regimallierad milis, en krigföring som stred mot den internationella humanitära rätten och som enligt svensk rätt utgör folkrättsbrott, grovt brott”, skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.

Lundin drog sig ur projektet 2003 och sålde sina sudanesiska tillgångar till Petronas från Malaysia.

I dag har Lundin Energy, vars aktie lyft med över 50 procent sedan årsskiftet, fokuserat sin verksamhet på prospektering och utvinning av olja och gas i Norge.