Svenskarnas höga bolån bekymrar FI

helskärm

Hushållens bostadslån ökar och lånefesten behöver stramas åt, anser Finansinspektionen (FI), som återinför amorteringkravet i höst.

– Jag är ganska bekymrad, säger Erik Thedéen, generaldirektör på FI.

Amorteringskravet slopades våren 2020 som en tillfällig krisåtgärd för att ge hushållen mer utrymme i ekonomin. När återhämtningen i ekonomin tuffar på och hushållen fortsatt betalar allt mer för nya bostäder bedömer FI att det är läge att ta bort lättnaden.

– Sverige har ett relativt bra utgångsläge. Men det är också så att lånen har fortsatt öka under 2020. Det är förstås skälet till att vi annonserar att amorteringskravet återförs, säger Erik Thedéen, på en pressträff.

– Riskerna är så pass tilltagande att vi inte ser att det finns skäl att ha kvar lättnaderna.

Rekordhög skuldkvot

Enligt FI har 230 000 hushåll fått tillfälliga undantag från amorteringskravet och bland nya låntagare ligger andelen som beviljats undantag på 9 procent, i ett stickprov. I genomsnitt har undantaget gett dessa låntagare 4 500 kronor mer att röra sig i månaden.

Hushållens bostadslån både i förhållande till inkomst och bostadens värde ökar, enligt FI:s senaste bolånerapport.

– Det är en trend som är oroande, säger Henrik Braconnier, chefsekonom på FI.

Skuldkvoten, det vill säga lånen i förhållande till inkomsten, har ökat till strax över 300 procent, en rekordnivå.

– Bolånetagare tar i genomsnitt lån som är tre gånger så stort som deras bruttoinkomst, säger Henrik Braconnier.

Han konstaterar att de stigande bostadspriserna och att inkomsterna inte stiger lika snabbt är en av anledningarna. Men FI bedömer också att det har skett en viss normaliseringseffekt i förhållande till amorteringskravet.

"Farlig utveckling"

Även om hushållen som tar bolån fortfarande har marginaler att klara lånebetalningar om den ekonomiska situationen plötsligt förändras så ser FI risker. Myndighetens stresstester visar att enskilda bolånetagare kan få problem vid arbetslöshet eller om räntorna stiger.

– När priser går upp kan det byggas in en förväntan om att priserna alltid kommer att gå upp. Det gör att människor tar mer risker och det är en farlig utveckling, säger Erik Thedéen.

Enligt myndigheten har amorteringskraven som infördes i två steg 2017 och 2018 haft en dämpande effekt på bolånen, jämfört med hur det såg ut innan de infördes. Men man har på senare tid sett att det vänt åt fel håll igen.

– Stigande huspriser och de låga räntorna är de starkt mest drivande faktorerna, säger Erik Thedéen.

Amorteringskravet återinförs den 31 augusti, det datum FI tidigare satt som ett riktmärke för när lättnaden upphör. Thedéen ser ingen anledning att tidigarelägga återinförandet.

Enligt honom har FI inga andra åtgärder planerade för att dämpa utvecklingen på bolånemarknaden för tillfället.