Breda kursfall på Stockholmsbörsen

Strateg: ”Jag tycker att man ska ha is i magen”

Uppdaterad 2022-01-25 | Publicerad 2022-01-24

Stockholmsbörsen rasade med 4,45 procent på måndagen.

Ränteoro som späds på med Ukrainakonflikten förklarar måndagens ras, enligt analytiker.

– Det blir som ett självspelande piano, nedgång spär på nedgång, säger Mattias Isakson, strategichef på Swedbank.

OMXSPI-index stängde på rött och tappade 4,45 procent under måndagen.

Därmed hade Stockholmsbörsen tappat över 12 procent av sitt värde sedan årsskiftet. Fallet är det största sedan den 11 juni 2020.

Nedgången ligger i linje med kraftiga kursfall på ledande Europabörser, samtidigt som det pekar fortsatt nedåt i terminshandeln inför det att veckans handel på Wall Street inleds.

Mattias Isakson konstaterar att USA-börserna föll mer förra veckan än vad Europa tappade.

– Det är det vi nu får ta del av här.

Även OMXS30, där de 30 mest omsatta bolagen på börsen återfinns, föll på måndagen. Totalt gick stobolagslistan ner med 3,9 procent.

”Ukraina som lök på laxen”

Det är framför allt tillväxtaktier, högt värderade aktier, som tar den värsta smällen. Bakom den utvecklingen ligger stigande räntor.

– Sedan har vi det spända läget i Ukraina som lök på laxen, säger Isakson.

Och när börsen faller så här markant når index tekniska nivåer där fler säljare vaknar till. Och då hamnar vi i ett läge där nedgång föder nedgång, resonerar Mattias Isakson.

Bland de mest omsatta aktierna i OMXS30-index rasar tungviktare som Atlas Copco och Electrolux med över 5 procent var. Men nedgången är bred, med samtliga 30 aktier i OMXS30 på minus.

Biltillverkaren Volvo Cars tillhör dem som tar mest stryk, med ett kursras på över 8 procent. Riskkapitalbolaget EQT är en annan stor förlorare, på minus 8 procent.

Stockholmsbörsen faller i måndagens handel. Arkivbild

Räntefrossan har eskalerat

Räntefrossan har eskalerat i takt med kraftigt ökad inflation runt om i världen. Den tilltar nu inför onsdagens räntebesked från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), som följs av färska BNP- och inflationstal från USA i slutet av veckan. Fed väntas flagga för en räntehöjning i mars, som blir den första sedan 2018. Marknaden räknar med en serie räntehöjningar efter detta, både i år och nästa år.

Men på lite sikt, närmaste halvåret, tror Mattias Isakson ändå på ett positivt scenario. För egentligen är ekonomin fortsatt stark, bolagen går bra överlag, enligt honom.

– Jag tycker att man ska ha is i magen.

Bitcoin pressas nedåt till 33 600 dollar per bitcoin, den lägsta noteringen sedan sommaren 2021. Samtidigt kretsar världsmarknadspriset på råolja kring 87 dollar per fat – nära den högsta nivån sedan 2014.

Spänning kring Ukraina

Till oron för effekter av räntehöjningar – som särskilt slår mot högt belånade tillväxt- och förvärvsbolag – kommer den geopolitiska spänningen kring Ukraina. Enligt bedömare skulle en rysk invasion kunna leda till kraftigt högre energipriser.

Orosvågen tar fart samtidigt som rapportsäsongen sätter i gång på allvar i veckan, med tunga rapporter från flera teknikbjässar på Nasdaqbörsen, däribland Apple, Microsoft och Tesla.

Även i Stockholm kommer flera tunga bokslut under veckan, bland annat från Ericsson, SEB och AB Volvo.

De ledande Europabörserna klarade sig något lindrigare undan än Stockholm. Londonbörsens FTSE100-index backade 2,5 procent och Parisbörsens CAC40-index gick ned 3,7 procent. DAX-index i Frankfurt hade vid 17.30-tiden tappat 3,6 procent.

Kan bli fortsatt skakigt

Och det finns risk att börsen fortsätter att svaja under året, enligt Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank.

– 2021 var det förhållandevis lätt att tjäna pengar på börsen, har hon tidigare sagt till Aftonbladet.

Följ ämnen i artikeln