Tumme upp för skärpta amorteringsregler

Uppdaterad 2020-02-07 | Publicerad 2017-09-19

7 av 10 tycker att Finansinspektionens förslag om ett skärpt amorteringskrav för nya bolånetagare är bra. Nästan lika många vill skärpa amorteringskraven för alla som har lån, visar en ny undersökning som SEB låtit göra.

– Det visar att folk förstår att amortering är en kostnad man betalar till sig själv, säger Jens Magnusson på SEB.

Debatten om de svenska hushållens höga och växande skuldsättning har de senaste åren gått varm. Flera åtgärder för att dämpa såväl den som den skenande prisutvecklingen på bostäder har genomförts, som amorteringskrav och bolånetak. Till nästa år vill Finansinspektionen, FI, dessutom skärpa amorteringskravet ytterligare för nya bolånetagare.

”Tagit åt sig av diskussionen”

Och frågan om hushållens skulder har slagit rot hos svenska folket. 86 procent anser att det är ganska eller mycket viktigt att minska skuldbördan, visar en undersökning som Demoskop låtit göra på uppdrag av SEB.

– Det är tydligt att hushållen generellt har tagit åt sig av diskussionen. De är väl medvetna om att vi kan få problem på såväl hushålls- som samhällsnivå om räntorna stiger, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB.

FI:s förslag om skärpt amorteringskrav för nya bolånetagare har varit ute på remiss och ska läggas på regeringens bord i november. Flera remissinstanser har höjt kritiska röster, men bland svenska folket är stödet starkt.

Positiva trots kritik

68 procent tycker att förslaget är mycket eller ganska bra, visar undersökningen. Nästan lika många (66 procent) är positivt inställda till skärpta amorteringsregler för alla med bolån.

– Det visar att folk förstår att amortering är en kostnad man betalar till sig själv, eftersom både din skuld och dina räntekostnader minskar över tid. Även om ökad amortering kan svida lite i plånboken, säger Jens Magnusson.

Däremot är inte stödet för slopade ränteavdrag lika stort – 37 procent tycker att det skulle vara en dålig åtgärd. Däremot är fler positiva än negativa (47 kontra 16 procent) till att trappa ner ränteavdragen från dagens nivåer.

– Slopade ränteavdrag innebär för den enskilde helt enkelt höjd skatt. Man kan gissa att de som är positiva i stor utsträckning har ganska små eller inga lån alls, säger Jens Magnusson.

”Hösten avgör”

Hur hushållens skuldsättning utvecklar sig under hösten tror Jens Magnusson blir avgörande för om det skärpta amorteringskravet genomförs eller inte.

– Om vi får se en tydlig inbromsning så kanske det inte längre behövs. Men om skuldsättningen fortsätter att öka i samma takt som tidigare är sannolikheten ändå ganska stor att det införs, säger han.

Att ränteavdragen skulle trappas ner eller helt slopas håller han för mindre troligt.

– Det har diskuterats i 8–10 års tid men visat sig vara väldigt besvärligt att ta tag i. Jag tror ingen vågar peta på dem innan valet, säger Jens Magnusson.