Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad

Stefan Ingves chattade med läsarna

Uppdaterad 2022-06-07 | Publicerad 2021-11-25

Fortsatt låga bolånekostnader väntar.

Reporäntan ligger kvar på noll.

Samtidigt flaggar Riksbanken för framtida höjningar.

Reporäntan har legat på noll sedan januari 2020. Inför dagens besked fanns ingenting som tydde på att Riksbanken skulle höja den över nollan och så hände heller inte.

Flaggar för höjning

Däremot flaggar Riksbanken nu för första gången sedan pandemin bröt ut att räntan kommer att höjas i slutet av 2024, skriver myndigheten i sin penningpolitiska rapport som släpptes på torsdagsmorgonen.

Vidare skriver man konjunkturen just nu är stark och att den stigande inflationen troligtvis faller tillbaka under nästa år.

”En långsam räntehöjning väntar”

Riksbankens besked var väntat, menar sparekonomen Sharon Lavie på Schibsted.

– Det var ganska väntade besked, att man håller kvar räntan oförändrad och att man hänvisar till stigande inflation på grund av stigande energipriser. Men man förväntar sig inte att prisökningen på bred front som vi har sett kommer att fortsätta.

Sharon Lavie anser att beskedet om prognostiserad höjning av räntan 2024 inte heller kom som någon överraskning.

– Det är rimligt att anta att vi om tre år har en mer stabiliserad ekonomi och att man då kan höja räntan. Det kommer inte gå direkt från noll till två procent, men en långsam räntehöjning är att vänta.

Sharon Lavie, sparekonom på Schibsted.

”Läge att binda”

För den som sitter med ett bolån tycker Sharon Lavie att det kan finnas anledning att fundera kring om man ska binda sin ränta.

– Jag har alltid varit för rörlig ränta, men jag hade nu utnyttjat situation och bundit räntan. Men om man är mer bekväm med rörlig ränta så är det inte farligt. Det finns inget som tyder på några snabba förändringar framöver.

Med inflation och knappt någon ränta alls på sparkonton, blir ett sparande i dessa tider ett minussparande. Det kan därför vara bra att fundera över var man har sina sparpengar, menar sparekonomen Frida Bratt på Nordnet.

– Ett sparkonto passar för kortsiktigt sparande, medan långsiktigt trivs bättre i exempelvis fonder.

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet

Riksbankschef Stefan Ingves chattade på torsdageftermiddagen med Aftonbladets läsare. Läs hela chatten med alla svar nedan.

Chatta med Stefan Ingves efter räntebeskedet

Riksbanken lämnar räntebesked i dag den 25 november. Riksbankschef Stefan Ingves chattar med Aftonbladets läsare från klockan 13.30. Ställ dina frågor redan nu!

  • Erik Thedéen
    25 nov 2021

    Stort tack för många många intressanta frågor. Nu måste jag fortsätta med annat. Ha en bra dag, hej Stefan

  • 25 nov 2021

    Finns det en möjlighet att världens riksbanker börjar se på inflation på ett annat sätt (ex. Inkludera värdepappersökningar mer eller dylikt) och på så vis ökar inflationen?

    Johan T

    Inte vad jag kan se i dagsläget. Det är svårt nog att skapa väl fungerande konsumentprisindex och styra inflationsmål och inflation efter det.

    Erik Thedéen
  • 25 nov 2021

    Hur väger ni in hushållens skuldsättning i er strategi? Vilka risker ser ni att skuldsättningen kan minska utrymmet för nödvändiga räntehöjningar?

    Jörgen

    Med höga skulder är hushållen räntekänsliga, och stora lån är i sig en risk, ränteförändringar påverkar då konsumtionen viket i sin tur påverkar inflationen så på det sättet finns alltid hushållens skulder med som en del av våra bedömningar.

    Erik Thedéen
  • 25 nov 2021

    Hej Stefan,

    Hur sannolikt är det att vi efter år 2024 och framåt ser räntesatser likt de på slutet av 90-talet?

    Shieb

    Man kan ju aldrig veta men räntorna har fallit i flera decennier och då är det svårt att se framför sig en snabb återgång till nittiotalets räntor.

    Erik Thedéen
  • 25 nov 2021

    Jag tror vi kommer få extrem inflation nu när elnätet behöver 600 miljarder i nyutveckling fram till 2045. Hur tar ni ställning till elbolagens prognoser ?

    Kent Solberg

    Vi gör ingen prognos så långt fram i tiden. Nu har inflationen gått upp eftersom elpriserna har stigit i närtid. Samtidigt pekar terminspriserna, priset på framtida elkontrakt, mot fallande priser dom kommande åren, och det är bl.a. den bedömningen som går in i våra prognoser.

    Erik Thedéen
Stefan Ingves.

Följ ämnen i artikeln