Fredrik Skavlan: ”Jan Guillou har fel om norsk skadeglädje”

Uppdaterad 2020-10-16 | Publicerad 2020-09-18

I kväll är Fredrik Skavlan, 54, tillbaka med sin populära talkshow i SVT1. Säsong 24!

Men tro inte att det går på rutin för det.

– Såvitt jag vet har aldrig någon i hela världen prövat att göra en talkshow på det extremt experimentella sätt vi kör på den här säsongen. Så vi får se hur det funkar, säger han.

Fast ”Skavlan” kommer inte att se radikalt annorlunda ut. Poängen med det sätt som programmet nu ska spelas in på, är att det inte ska se annorlunda ut.

– Jag saknar London, vi skulle ha spelat in där. Men nu sitter jag i Oslo, där har vi inte spelat in sedan hösten 2009. Vi förstod tidigt att det blir en unik säsong och funderade på hur man gör en internationell talkshow i en värld där ingen reser. På något sätt har vi försökt ta det till the next level. Vi har styckat upp studion som en tårta. Vi har en tårtbit i Oslo, Stockholm, London och New York och kanske en i Los Angeles, vi har möjlighet till det, berättar Fredrik Skavlan.

Fredrik Skavlan.

– Jag sitter i studion med lite publik, max 50 personer. Sedan har vi i premiärprogrammet Mona Sahlin och David Batra sittande i Stockholm. Jan Thomas med mig i Oslo. Madeleine Albright på Skype i Washington. Hon sitter hemma. Och i studion i London sitter Michael McIntyre, det ska se ut som han sitter i samma rum som oss andra. Jag och gästerna kan se på varandra. Vi klipper mellan frågor och svar. Det ska se ut som programmet brukar göra. Samma bakgrund, samma ljus. Det blir spännande att se om vi får till det och kan bevara känslan. Men vi kan ju inte gå ut i stora bilder över studion. Då får vi splitta upp bilden, för att kanske redovisa hur det är gjort.

– Det är förfärligt med covid-19 på alla sätt, men det är alltid en silver lining, man blir tvungen att förnya sig. Det är kriser som tvingar folk att tänka nytt.

Slår tillbaka mot Guillou

Hur upplever du skillnaden mellan coronastrategierna i Sverige och Norge?

– Åh, don't get me started… jag ska vara försiktig nu. Min upplevelse är att jag tyckte om stängningarna av skolor och dagis i Norge. Många svenskar kallade det för symbolpolitik och det var det. Jag hade plötsligt massor av barn hemma, det var opraktiskt om jag skulle jobba. Men fördelen var att varje dag blev vi påminda om att nu är det allvar. Gatorna i Oslo var tomma. Som att det var undantagstillstånd. Man försökte hålla nere siffrorna så länge som möjligt. Nu har något av smittan kommit tillbaka som väntad, men nu är det lättare att skydda de mest sårbara.

Jan Guillou.

– Det finns ju ännu inget svar. Vi har inte facit vad som är den rätta strategin och får det kanske aldrig.

– Jag kan se och förstå det svenska perspektivet. Men kanske är det så att man i kriser håller på sitt eget land. Jag är som många norrmän glad i Sverige och tycker det är förfärligt att så många har dött. Jan Guillou är en vän och journalistisk förebild, men när han snackar om norsk skadeglädje, så är det så fel som det kan bli. Det vi känner är broderskärlek. Detta är trots allt inte en skidtävling.

– Jag är lyckligt lottad som nu i många år fått ha ett liv ungefär 50/50 i två länder, det har gjort livet större för mig med två härliga länder, som är lite olika varandra.

Hade premiär i SVT 2009

Det kan ju kännas som att Fredrik Skavlan alltid har suttit och pratat med folk i tv-rutan. Säsong 24 av ”Skavlan” nu. Hade premiär i SVT 1 i januari 2009.

Då hade han gjort liknande ”Først & sist” i norsk public service-tv åren 1998-2007, som de sista åren även sändes i SVT, fast undangömt på kass sändningstid. Så det var inte många fler än vi tv-kritiker som då hade upptäckt Skavlan.

24:e säsongen av ”Skavlan” drar igång, med ett unikt upplägg pga coronapandemin.

Första gången jag pratade med honom var 2007 på filmfestivalen i Cannes. En fest för Andrej Zvjagintsevs ryska film ”Förvisningen”. Fredrik var där som pojkvän till filmens stjärna, skådespelerskan Maria Bonnevie, som han då var rätt nybliven sambo med.

– Innan jag började på tv hade jag samma jobb som du, minns jag att Fredrik sa när vi hälsade på varandra. Kvällstidningsjournalist, alltså.

Men redan när Fredrik Skavlan hade gjort en säsong i tv och blev erbjuden en andra, insåg han att tv var hans framtid.

– Då sa jag: ”Jag vill inte göra en till, jag vill göra många”. Via engelsk och amerikansk tv hade jag upptäckt att nyckeln till framgång är att göra det många år. Titta på David Hellenius och Kristian Luuk. Den här formen av tv är lite att man alltid ska finnas där på något sätt. Det är en livstidsdom… (skratt), du är stuck, fast på ett härligt sätt.

Tar ledigt för Marias skull

En skillnad från och med den här säsongen, är att ”Skavlan” nu bara kör under hösten, inte våren.

– Det handlar om Marias liv också. Vi måste dela upp vår tid. Vi har tre små barn, de är två, fem och åtta år, två går på dagis, en i skolan, Maria har fått tacka nej till hur mycket jobb som helst för min skull. Speciellt när jag reser är det hopplöst, för Marias jobb är också mycket resande, med filminspelningar utomlands.

När Fredrik och jag pratas vid håller han just på att läsa färdigt Mona Sahlins kommande memoarer ”Makt-Lös”, skriven ihop med Henrik Johnsson, inför att hon ska gästa premiärprogrammet.

Får vi veta sanningen om allt strul kring Mona Sahlin nu, då?

– Det får du fråga Mona om. Men det är spännande. Jag ska försöka ställa de frågor man vill ha svar på.

Men visst har det blivit status att vara med i ”Skavlan”? Att ”tala ut” hos dig?

– Jag är lite ambivalent till det där med status att vara med… jag vill inte att gästerna ska känna sig hämmade och förskräckta, att det ska kännas som en katedral, att det blir stiff för att det fint och SVT.

Beatles eller Trump nästa?

– Men att folk vill prata i tv kan ju vara för att i en tidningsintervju ska någon skriva vad du säger, det går genom en desk, det vinklas och görs en poäng av olika saker, det är många sårbara moment. Tonen i det man säger kan ibland försvinna när det kommer i skrift.

Har du några drömgäster?

– Alltid någon i Beatles, det finns ju bara två kvar. Man siktar alltid högt. Försöker man med hundra namn, får man kanske två av dem.

Donald Trump, kanske, om han förlorar presidentvalet i USA?

– Absolut. Jag har ju träffat honom tidigare, år 2003. Enligt honom själv har han aldrig förlorat någonting i sitt liv, så det vore intressant att prata med honom.

Fredrik Skavlan om…

… bästa intervjun:
– Jag är ingen som suger på gamla karameller. Är aldrig nöjd. Kanske till 80 eller 90 procent, aldrig 100. Jag såg en intervju med David Letterman som fick frågan vad han var stolt över efter 40 år med tv. Pressad sa han till sist: I have employed people. Det kan jag också känna. I en svår bransch, har vi varit i stort sett samma gäng hela tiden.

… kritiken mot hur han är mot kvinnliga gäster:
– En fördel med att ha varit kvällstidningsjournalist och ha snackat med massor i tv-branschen innan jag började där är att jag vet hur det fungerar. En del kritiserar mot bättre vetande. Till exempel om Sarah Sjöström, det var ju inte hon som upplevde det som kränkande frågor. Det är jättekonstigt om kvinnor skulle ha speciella behov i en intervjusituation. Men jag har fått kritik för absolut allt – och tål det.

… Petter Stordalen har ”klippkort” till att vara med i programmet:
– Det är det intrycket man kanske har i Sverige. Han har inte varit med ofta. Men när han är med, gör han så mycket av det. Har någon kavaj som är extrem och har energi och intensitet som är helt crazy. Jens Stoltenberg (tidigare norsk statsminister, numera Natos generalsekreterare) har varit med oftare.

… det fortfarande finns en ”Skavlaneffekt”, att en artist, typ Melody Gardot, kan få ett genombrott genom att sjunga i programmet:
– Hela musikbranschen har ju ändrat sig. Många artister har sina egna plattformar. Men jag tror vi är Skandinaviens största arena för musik i tv, den effekten kan nog vara rätt så bra. Nu har vi inte ens musik i alla program. Musik i tv kan vara magisk. Men det ska inte vara middle-of-the-road Betyg: 3 av 5 plusBetyg: 3 av 5 plus-musik.

… när han och Mikael Persbrandt i ”Skavlan” pratade om Persbrandts fyllebesök och tjat genom brevlådan utanför Skavlans och Maria Bonnevies (Persbrandts ex) lägenhet:
– Jag hade fått höra att han berättat om det lite här och där. Så jag blev inte förvånad när det var med i hans självbiografi. Sedan hade vi ju lite olika versioner av det. Det är nästan löjligt, det finns ingen beef mellan oss, det är femton år sedan. Hur länge ska man hålla på med det? Vi försökte bara göra kul tv av det.