Towa Carson om sorgen efter sin livskamrat Bengt: Blir värre
Legendaren fyller 85 år: ”Det är lugnt och skönt och jag har fina grannar”
Uppdaterad 2021-04-02 | Publicerad 2021-03-31
På onsdagen fyller Towa Carson 85 år.
Nu berättar den legendariska sångerskan om åldrandet, beslutet att sluta sjunga och sorgen efter livskamraten Bengt.
– Det känns fruktansvärt och det går inte över. Jag tycker nästan att det blir värre.
Hon rönte stora framgångar redan på 50-talet och fick sin första storsäljare med ”De tre klockorna”. På 60-talet var Towa Carson en av Sveriges populäraste schlagersångerskor och hon kan bland annat stoltsera med 25 låtar på Svensktoppen där örhängen som ”Alla har glömt”, ”Varför är solen så röd? och ”Jag måste ge mig av” märks.
Onsdag den 31 mars fyller denna legendar 85 år och hon är vid gott mod även om hon medger att själva siffran känns något dyster.
– När jag skulle fylla 80 år sa jag att ”jag blev i alla fall 80”. Man är ju gammal nu och jag är väl lite halvskruttig. Men jag mår i stort sett bra även om jag har lite muskelvärk och sådant.
Om du ser tillbaka på din karriär, har du något extra kärt minne?
– Alla gånger i Melodifestivalen har ju varit jätteroliga. Förra året var ju Andra chansen här hemma i Eskilstuna och då blev jag invald i Hall of fame, det var så kul och det var också min avslutning. Jag har inte sjungit sedan dess, jag vill inte längre.
Blev ett radarpar
I mitten av 60-talet blev Towa Carson och Lasse Lönndahl ett kärt begrepp. Det forna radarparet turnerade flitigt tillsammans och gjorde bland annat succé med duetterna ”Visa mig hur man går hem” och ”En lilja är vit”.
– Det var en otroligt rolig tid. Vi hörs fortfarande varje tisdag, han är en väldigt god vän och vi har aldrig haft några bråk. Men det är så synd att vi inte träffas, jag har ju min bil men vill inte längre ut och köra på motorvägen.
Till skillnad från sin musikerkollega och vän Siw Malmkvist nobbade Towa Carson bud från både Tyskland och USA under sin karriär.
– Jag var lite rädd för att ge mig ut i världen och ibland kan jag fundera på varför jag inte gjorde det. Paul Ankas manager var också här för att träffa mig, men jag smet förstås till mångas förtret. Jag vågade inte och jag vet inte vad som var läskigt, men jag har varit rätt så misstänksam och har kanske också varit alldeles för hemmakär.
Du har sagt att du avskydde turnélivet?
– Det var så jobbigt och slitigt. På den tiden fanns det inte direkt några fina loger när vi kom till folkparkerna, det var påvert. Vi hade också ett par tre ställen per kväll som vi skulle till och jag somnade varje gång i bilen.
Träffades 1957
För tre år sedan förlorade Towa Carson sin livskamrat Bengt Anlert. De träffades 1957 och fick över 60 år tillsammans.
– Det känns fruktansvärt och det går inte över. Jag tycker nästan att det blir värre. På kvällarna är jag för det mesta ensam och då har man ingen att prata med när man tittar på tv. Det är väldigt tomt och det är verkligen inte roligt. Tre veckor efter Bengt gick bort dog också vår hund Loka.
Vad var det bästa med Bengt?
– Bengt var jättesnäll, hjälpsam och duktig. Han var en fin människa. Men det är klart att alla äktenskap går ju inte som ett rakt streck.
Ni hade visst några pauser längs vägen?
– Ja, det hade vi. Men vi var väl menade för varandra till slut i alla fall. Vi hade det ändå jättebra.
Förlorade sina barn
Towa och Bengt ville gärna bilda familj, men miste båda sina barn.
– Vårt första barn levde i sju dagar men hade ett hjärtfel. Idag hade ju läkarna fixat det. Vårt andra barn var död redan när han kom ut. Jag vet inte om det hände någonting, men jag ramlade ner för en stege några dagar innan jag skulle föda. På den tiden blev man inte omhändertagen på samma sätt, läkarna sa bara att det var att försöka igen, så krassa var de.
– Det var väldigt sorgligt, men vi har haft våra hundar så det har gått bra. Men ibland kan jag tänka på att jag hade kunnat haft en son som varit 60 år, och kanske barnbarn.
Hur ser du på den närmsta framtiden?
– Jag vet inte om jag har så mycket framtid, jag tar dag för dag. Men jag vill bara bo här och mata mina fåglar. Det är lugnt och skönt och jag har så fina grannar som hjälper mig. Jag kan inte ha det bättre.