Lasse Anrell sparkas från SVT: ”Äntligen”

Caroline Hougner

Kritiken mot SVT:s nya morgonprogram har inte varit nådig.

Den gamla redaktionen har ersatts av nya stjärnor och nu får ”tyckarna” gå.

– Äntligen får jag sparken! Det var förbanne mig på tiden, säger Lasse Anrell, 64, som suttit i programmets tyckar­paneler ”i evigheter” och tycker en nydaning är helt nödvändig.

Det ligger ingen ironi i det han säger.

–  Det kan vara Jan Helins enda riktigt bra beslut någonsin, säger Lasse
Anrell med eftertryck om SVT-chefen som tidigare var hans chef även på Aftonbladet.

Beskedet kom i fredags. Utöver en ny redaktion hade tv-ledningen beslutat lägga ner Nöjespanelen, Sportpanelen och Fredagspanelen, vilket innebar att Anrell inte längre hade något jobb.

”Oftast tråkiga”

Till skillnad från kollegor som känt sig undanskuffade beskriver han en lättnad:

–  Nu slipper jag ju ta ställning. Helin har rätt. Eländet måste läggas ner. Morgon-tv suger och panelerna är oftast usla, pretentiösa, tråkiga och okunniga.

Det är inte första gången han får sparken. Långt ifrån. 

I en krönika i nwt.se berättar Anrell om hur glad och tacksam han är.

”Tack och adjö, svarade jag, och äntligen kan jag säga att ni fattat rätt beslut” skriver han och fortsätter: ”Alla som tittar är urgamla. Urgamla människor är en målgrupp som media inte vill ha – och SVT:s morgontittare är verkligen lastgamla.”

”Vem bryr sig?”

Och själv har han varit med länge. ”Kulmen på min ångest över det här eländiga spektaklet var när vi fick ett förslag av redaktionen om att vi skulle prata om hur Beyoncés graviditet påverkade en popfestival i USA. Hallå. Vem bryr sig?” skriver Anrell som bad att ”få slippa skiten”.

Det fick han. De bytte ämne. Nu är i vilket fall som helst festen slut, som han beskriver det: ”Tack gode gud för det”.

Men slut i rutan kanske det inte blir.

Knappt hade Anrell lagt ut sin krönika på Facebook förrän TV4:s Jenny Strömstedt kommenterade: ”Hoppas du kan tänka dig att komma hit någon gång, om inte annat för att få sparken igen”.

–  Självklart, svarade jag. Det var där det började en gång, säger han och skrattar.