Sisun är röda tråden i Anna-Lena Lauréns sommarprat

Uppdaterad 2021-08-13 | Publicerad 2021-08-12

Anna-Lena Laurén sommarpratar i dag.

Med förväntan och nytopsade öron bänkar man sig för att lyssna på en favoritkorrespondent.

Pratar hon lika bra som hon skriver?

Jodå, Anna-Lena Laurén lever upp till de höga förväntningarna.

Hon är finlandssvensk, född i Pargas söder om Åbo och i dag Hufvudstadbladets och Dagens Nyheters rysslandskorre. 

Och en del tidningstexter läser man ivrigare än andra. Sätter sig till rätta, stänger ute bruset, ser fram emot en fin stund. Det kan vara en stor nyhet eller handla om något som särskilt intresserar en. Eller så är det för skribentens skull. Laurén är för mig en sådan skribent.

Eftersom vi två ytligt sett har samma jobb – sätta samman ord till berättelser – har jag försökt klura ut hur hon gör. Hur blir det så jäkla bra?

Grundarbetet förstås. Researchen, alla fakta på plats. Prata med mycket folk. Detaljer. Men det där flytet?

Temat för sommarpratet är sisu. Att inte ge upp. Berättelsen meandrar från Majdan i ukrainska Kiev och det folkliga upproret 2014 via dagens modiga demonstrerande ryssar och belarusier över till egna vardagslivet i Sankt Petersburg och opera på Mariinskijteatern. Sedan vidare till morfar frontsoldaten och hans häst Osmo, systerns död, Guds nåd, via klimatförändringarna och att vi borde välja att tro att det går att göra något åt dem – för att till sist landa i ejderhonans bo. (Hon har också sisu.)

Det verkar ju rörigt men Anna-Lena Laurén får de olika delarna att hänga ihop på det mest självklara sätt. Hur blir det så jäkla bra?

Den melodiösa finlandssvenskan är trevlig att lyssna till men det är inte rösten som skapar intresse och dramatik.

Hon berättar om låtarna hon valt, väver in dem i berättelsen. Använder inte bara som pauser i pratet. Gillar vi.

Men det är något annat som gör att man efter halvannan timme besviket undrar ”va, är det redan slut?”

Ja, inte vet jag. Men det är jäkla bra.


I dag sommarpratar: Rahel Belatchew.

Snabbguide

Skrytkvot: Betyg: 1 av 5 plusBetyg: 1 av 5 plus
Skvallervärde: Betyg: 2 av 5 plusBetyg: 2 av 5 plus
Känslostyrka: Betyg: 4 av 5 plusBetyg: 4 av 5 plus
Humornivå: Betyg: 2 av 5 plusBetyg: 2 av 5 plus
Åh fan-faktor: Betyg: 3 av 5 plusBetyg: 3 av 5 plus


Första meningen:

”Det luktar rök och bränt gummi.”


Sista meningen

”Jag heter Anna-Lena Laurén och det här var mitt sommarprat.”


3 typiska låtval

Kino/Viktor Tsoi, ”Khochu peremen”.
Sven-Bertil Taube, ”En valsmelodi”.
Edith Piaf, ”Non, Je ne regrette rien”.