”Pappalivet blir bara roligare och roligare”
Fares Fares om tv-serien ”Partisan”, livet som pappa och att numera vara en ”falsk representant” för invandrare
Publicerad 2020-08-12
Ett Star Wars-äventyr. Tv-serierna ”Westworld” och ”Chernobyl”. Fares Fares, 47, har blivit en av Sveriges internationellt mest kända skådespelare.
Tillbaka på hemmaplan är han aktuell i två roller. Som chaufför hos en märklig sekt i tv-serien ”Partisan”. Och som nybliven pappa, i verkligheten.
– Vår son Ziggy är elva månader. Det blir bara roligare och roligare, det är så mycket som händer den här perioden. Nu har han börjat ställa sig upp, han drar sig upp genom att hålla i saker, säger den stolta pappan.
Det känns naturligt att börja med det privata.
Vi stötte ihop på stan och pratade lite häromveckan, när han var ute och drog barnvagn. Precis som Fares Fares, hade jag passerat 40-strecket när jag fick barn, så vi hade lite att prata om. Då är sådant som när ens första barn försöker ta de första stapplande stegen, ett stort ögonblick i livet.
Sedan så har ju Fares Fares alltid varit lite hemlighetsfull kring sitt privatliv. Senast vi sågs för en intervju, var när han var på blixtbesök i Sverige när Tarik Salehs ”The Nile Hilton incident” hade Sverige-premiär i september 2017. Filmen som då redan hade gjort succé utomlands. Och som sedan vann fem Guldbaggar, bland annat för bästa film och skådespelare, till Fares Fares.
Då ville han inte alls prata om sitt privatliv. Nu har han och sambon, konstnären Clara Hallencreutz, 35, visat upp sitt nya flotta gemensamma hem i Svenska Dagbladet i ett stort livsstilsreportage.
”Vissa saker går inte att undvika”
Varför denna förändring?
– Jag tycker det är skönt… om jag träffar någon privat, blir det ett mer intressant möte mellan oss, det finns någonting att prata om, om jag till exempel sätter mig på en middag, än om alla redan vet allting om mig. Så det är en självklarhet för mig att hålla det privata privat och det offentliga offentligt.
– Sedan finns det vissa saker som inte går att undvika, som att jag nu lever med en flickvän och har barn.
Hur träffades du och Clara?
– Genom vänner. Det är väl det vanligaste sättet, förutom genom jobbet, kanske?
– Och det här med reportaget i SvD… du har bara sett specifika områden av vår lägenhet (skratt).
För de som händelsevis inte kan Fares Fares historia, här är den i korthet:
Familjen Fares lyckades efter flera försök få uppehållstillstånd i Sverige. De kom från det krigsdrabbade Libanon till Örebro. Fares Fares var då 14 år. Han var van att vara bäst i klassen och lärde sig svenska på några månader. Han pratar utan någon som helst brytning, säger i dag att han är bättre på svenska än arabiska.
Föräldrarna tyckte han borde bli ingenjör, men Fares Fares upptäckte tidigt teatern, det blev det han brann för.
– Jag jobbade med fria grupper. Att få jobb på en stadsteater utan utbildning, det var nästan… det fanns inte. Men sedan fick jag chansen på Göteborgs Stadsteater i Mattias Anderssons pjäs ”Dom”. Jasenko Selimovic regisserade. Och sedan hjälpte ju definitivt ”Jalla! Jalla!” till. Efter den var det där med skådespelarutbildning som bortblåst.
Ett 40-tal roller
Filmkomedin ”Jalla! Jalla!” (2000) tog Sverige med storm och etablerade inte bara Fares Fares utan i minst lika hög grad hans fyra år yngre bror Josef – då bara 23 år – som debuterande regissör.
Sedan har karriärerna rullat på, för båda två.
Josef har på senare år mer ägnat sig åt datorspel än film. Fares Fares har snart ett 40-tal tv- och filmroller bakom sig, svenska och internationella. ”Kopps” och ”Zozo”, brorsans filmer. ”Snabba cash”-filmerna. ”Safe house”. ”Child 44”. ”Rogue one: A star wars story”. ”Westworld” och ”Chernobyl”. Och nu tv-serien ”Partisan”, fem spännande avsnitt som startar med dubbelavsnitt i Viaplay söndag 16 augusti.
”Kreativ producent”
En serie där han inte bara spelar en av två huvudroller, utan också är ”kreativ producent”.
– Nu vill jag inte trampa någon på tårna, men… Maurico Molinari (manusförfattare) presenterade en idé för Amir (Chamdin, regissör) och i praktiken innebär det att det är jag och Amir som suttit och skrivit det ”Partisan” du nu kan se. Och jag har varit med och bestämt hur Johnny som jag spelar ska vara, kläder och frisyr och så.
Vem är Johnny för dig?
– En väldigt sorgsen man som bara lever för sitt arbete, han har svårt att släppa sitt förflutna, det hänger ihop med en tragisk händelse i hans liv.
Johnny har fått jobb på en gård som drivs av Kent (Johan Rheborg) och hans hustru (Emelie Garbers). Det är en gated community. Anna Björk och Linus Wahlgren spelar två ledare som driver på de anställda ungdomarna att ägna sig åt gymnastikövningar.
Vad är egentligen Kent och hans gäng för människor?
– Passionerade bönder som älskar ekologisk mat. Och gymnastik. Det är en väldigt disciplinär sport som är bra om man vill uppfostra barn och ungdomar med ett järngrepp och veta var man har dem. Det är också väldigt visuellt att titta på. Det är en bonus.
Johnny blir flera gånger kallad ”jävla arab” i tv-serien. Hur ofta har du fått höra sådant?
– Jag vet inte… jag var mer utsatt när jag var yngre. För att vara en person med invandrarbakgrund, är jag numera en falsk representant. Nu är min värld lite skev, som offentlig person blir jag bemött annorlunda. Hur man blir bemött beror på så mycket; var du befinner dig på samhällsklasskalan, var du bor, hur du är klädd, vem du umgås med.
Redan i andra avsnittet av ”Partisan”, förstår man att Johnny kanske inte riktigt är den man först anade. Inte Kent och hans odlande bönder heller…
”Får sig en tankeställare”
Vad vill du folk ska få med sig av ”Partisan”?
– I första hand är det en thrillerserie. Men det finns ju också en samhällsbeskådning, man får sig en tankeställare, det utspelas i en gated community, men en del av det som finns i serien finns nog lite närmare i samhället än vi tror.
Tillbaka till det privata. Jag frågar om det snart är dags för giftermål också. Fares, som genom tv-kanalens pr-människor strax innan vårt möte just hade fått höra vad jag har för smeknamn, hugger blixtsnabbt:
– ”Gossen”, nu är du inne på det privata, vi pratar om andra saker.
OK. Hur ska ni freda böckerna i bokhyllorna hemma, när Ziggy om några veckor har lärt sig gå och tultar omkring på jakt efter saker att riva sönder?
– Ha ha, bokhyllor existerar inte hos oss. Clara har mycket coffee table-böcker, konstböcker, de älskar Ziggy att krypa fram och titta på, så där får vi hålla ett öga på honom. Annars så känns det som att Clara närmast ”äter” böcker, men det är ljudböcker. Jag läser extremt lite böcker, för jag har för mycket manus att läsa.
Vilka då, vad väntar närmast för dig?
– Ett internationellt än så länge hemligt projekt avbröts på grund av coronapandemin. Det ska vi fortsätta med senare i höst. Och så ska jag vara med i Tarik Salehs nya film, om inte coronan sätter stopp för den. Utspelas i Egypten, ännu en gång, jag vet inte om det blir inspelning i Marocko eller Turkiet.
Fares Fares om…
… att vinna Guldbagge för ”The Nile Hilton incident”, men inte kunna ta emot priset:
– Det var tråkigt att missa, jag ville verkligen, men det gick inte att ändra schemat, vi spelade in den sista danska deckaren i Hamburg då. Baggen står i fönsterkarmen, vid mitt skrivbord, där jag mest sitter och gamear.
… varför han inte gör fler filmer i serien efter Jussi Adler-Olsens deckare, de är dansk films största succéer någonsin:
– Författaren var inte förtjust i oss två från början eller i filmerna i sig. Sedan ändrade han sig. Men Nikolaj Lie Kaas och jag hade kontrakt på fyra filmer. Nu fortsätter de med andra skådespelare. Jag känner mig som Jean Reno när han bryter vattenytan efter att ha slagit rekord i ”Det stora blå” och säger: ”Let them try!”.
… han likt sambon Clara har några sådana konstnärliga anlag:
– Jag har gjort en banan som jag är stolt över. Det är jag och Andy Warhol. Bananen är gul med blå bakgrund. Jag kallar teckningen för Svenne Banan. Jag besöker gärna museum när jag är i storstäder. Genom Clara får jag ju nu gratiskurser i konst. (Andy Warhol ritade bananen som är på omslaget till Velvet Undergrounds klassiska debutalbum från 1967)
… att ha samma för- och efternamn:
– I Sverige vet väl många vem jag är, utomlands kan det vara problem vid bokningar på restauranger, till exempel. Jag har slutat flyga med Norwegian. Deras bokningssystem vägrar acceptera att man har samma för- och efternamn.
… varför han började sitt hyllade ”Sommar”-program med att prata om sin näsa. Snygg och karaktärsdanande eller för stor och anskrämlig:
– Det var ju mycket snack om näsan efter genombrottet med ”Jalla! Jalla!”. En del tänker ”killen med näsan”, så det var väl lika bra att prata om det på en gång. Jag får fortfarande många positiva reaktioner på programmet.