”Det är en tid att tänka på de som gick i bräschen för oss”

Tobias Karlsson om Pride: Inte bara tjo och tjim

Uppdaterad 2020-08-07 | Publicerad 2020-08-01

Tobias Karlsson på QX-galan 2020.

Tobias Karlsson var 20 år när han kom ut som homosexuell.

”Let’s Dance”-profilen hymlar inte med att det till en början var en jobbig tid.

– Mamma tog det ganska illa faktiskt, hon blev så väldigt rädd för hur omvärlden skulle se på mig och vad folk skulle tycka och tänka, säger han till Aftonbladet.

Det var i september förra året som ”Let’s dance”-profilen Tobias Karlsson, 43, gick ut med att han är hiv-positiv.

För tidningen QX berättade han hur han 2016 började känna att någonting kändes konstigt i kroppen och att han till slut beslöt sig för att göra ett hiv-test.

– Den där ångesten man haft hela sitt liv för att råka ut för att dra på sig det där dödliga viruset hiv var plötsligt en sanning, sa han i egna podcasten ”I säng med Tobias & Gabriel”.

”En jobbigare väg i livet att gå”

Tobias Karlsson var 20 år när han kom ut och hymlar inte med att det var en jobbig tid på många sätt.

– Mamma tog det ganska illa faktiskt, hon blev så väldigt rädd för hur omvärlden skulle se på mig och vad folk skulle tycka och tänka. Även om det var år 2000 så visste man inte riktigt vad bög var för något. De var väldigt få homosexuella i Närke då. Jag kommer ihåg att det var en gubbe som bodde nära Ica-butiken som folk kallade för bögen vid affären. Ingen visste ens om han var bög. Den där jargongen vill man inte att ens son ska få höra. Man vill ju skydda sin son från att höra sådana saker. Det tog några månader innan vi kom över det här och kunde gå vidare. Mamma är helt fantastisk men just då var det jättejobbigt, säger Tobias Karlsson till Aftonbladet och fortsätter:

– Oavsett så är det en jobbigare väg i livet att gå. Det finns mycket fördomar och förakt. Så mamma blev rädd för min och deras skull.

Det är Stockholm Pride nu. Vad betyder det för dig?

– Jättemycket. Det är skitkul med tjo och tjim och Pride-tåg och fest. Men det är också en tid att tänka på de som gick i bräschen för oss, de som gick där i slutet av 70-talet. De har banat väg för att vi ska få ha de här festligheterna. Det får vi aldrig glömma bort och inte de som kommer efter oss, de får inte tro att det bara är tjo och tjim och att det alltid har varit så här. Det var kanske bara 30 personer som längs med Stockholms gator och fick sten kastade på sig. De startade en kamp och det är jag väldigt tacksam för.

Tobias Karlsson.

Följ ämnen i artikeln