Hip hop-duo bakom clownepidemin
Den clownepidemi som sveper över landet har förklarats som ett internetprank eller en pr-kupp för någon Hollywood-film.
Rent trams.
Det är naturligtvis ett försök att på bred front lansera Insane Clown Posse i Sverige.
Även om hiphopduon från Detroit är en perifer företeelse här är de big business i hemlandet. Sedan skivdebuten 1992 har Insane Clown Posse sålt miljontals album och samlat på sig en högst hängiven skara anhängare, så kallade juggalos.
På nätet finns en rad dokumentärer på nätet som skildrar denna sminkkladdiga grupp i samhällets utkant. I ”American juggalos” möter vi dudes av varierande ålder och kön som alla verkar dela samma känsla: att vara marginaliserade av samhället, liksom surrade vid masten på det sjunkande skeppet. Här finner de något som gör dem till ett kollektiv av individer.
Den årliga festivalen ”Gathering of the juggalos” påminner lite om ett Trump-rally men utan den rasistiska retoriken och med fler horrorcorebeats. Typ.
Med tanke på hur denna fanatiska rörelse breder ut sig i USA var det förstås bara en tidsfråga innan den skulle få fäste i Sverige.
Och mycket riktigt. Under de senaste veckorna har medierna fyllts av rapporter om clowner som går runt och skrämmer medmänniskor. Det handlar om incidenter i Nybro, Tibro, Ronneby och Svalöv – alltså svenska motsvarigheter till de småstäder på den amerikanska landsbygden som är de främsta rekryteringsbaserna för juggalos.
Den hysteriska explosionen av hemska Ronald McDonald-typer har förklarats med att det skulle vara ett viralt skämt som har nått blågul mark, alternativt att det är ett pr-trick för att trissa upp intresset inför dvd-släppet av filmen ”The purge: Election year” om ungefär en månad.
Rimliga förklaringar, men de bortser från det uppenbara: att det här är fotsoldatoffensiven för att breaka Insane Clown Posse i landet. En smart kampanj av tangentbordsgycklare som vill kratta manegen för en Gathering i Örkelljunga nästa år, ett rödnäst alternativ till medeltidsveckan i Visby eller Sweden Rock. Givetvis med ambitionen att nationalsången på sikt ska ersättas av ”Six pedophiles” eller ”Chicken huntin’”.
En tanke som kan få även den mest luttrade innerstadshipster att uppsöka terapimottagningen med akut coulrofobi.