Vännen om omtvistade filmen: ”Glad att den gjordes”
”Under de ljusa åren hade Ted hållit med Kenneth. Under de mörka, tyckt som sina barn”
Publicerad 2018-01-08
Bråket om ”Ted – För kärlekens skull” trappas upp.
Nu ger sig Teds bästa vän – skådespelaren Per Ragnar – in i konflikten.
– Under de ljusa åren hade Ted hållit med Kenneth. Under de mörka, tyckt som sina barn, säger han till Nöjesbladet.
De lärde känna varandra på 70-talet och kom att bli bästa vänner.
Skådespelaren Per Ragnar, 76, satt i juryn för Västerviks visfestival och Ted Gärdestad var på plats. De började prata om Pers bok ”På väg mot en världsbild?”.
– Ted visste att jag var intresserad av livsåskådningsfrågor. Han hade läst min bok och vi började direkt snacka om livet, döden och kärleken… Sen spelade vi tillsammans i tv-laget i fotboll med bland andra Lasse Åberg. Och vi samtalade oavbrutet. Och tittade på mycket film, vi älskade båda gamla svartvita amerikanska filmer, säger Per.
I dagarna har filmen om Ted Gärdestads liv haft premiär och Per Ragnar har sin starka uppfattning om den.
– Jag är glad för att filmen gjordes eftersom, så har jag läst, den visar bröderna. Vi talar hela tiden om ”Teds sånger”, texterna är brodern och vispoeten Kenneths och jag har med glädje sett det sista året att både tidningar och tv uppmärksammat och hyllat honom. De levde i musikalisk symbios, på varsin sida av samma geniala mynt.
Kommer inte se filmen
Däremot får filmen ”Ted – För kärlekens skull” klara sig utan Per som biobesökare.
– Jag kommer inte att se den. Mina minnen av de mörka åren är djupa och personliga och jag är tacksam för att jag fick spela morfar i Chinateaterns uppsättning för tiotalet år sedan av musikalen ”Sol, vind och vatten”. Jag låg i slutet i en öppen kista som död morfar och den unge huvudrollsinnehavaren sjöng: ”I den stora sorgens famn”… Tårarna rann från aktören Per – en oerhört fin sorgebearbetning för mig.
Filmen har sin välsignelse av Teds bror Kenneth Gärdestad, 69, som också var starkt inblandad i den medan Teds dottern Sara Zacharias, 35, anser att den aldrig skulle ha gjorts.
”Min bror och jag har gjort vårt yttersta för att förhindra att den här filmen blir gjord. Pappa var en person som med åren blev allt mer privat och det sista han hade velat är att få sitt liv uthängt på en bioduk”, skriver hon själv i Dagens Nyheter.
Höll i Teds begravning
På frågan om vad Per tror Ted själv skulle tyckt om filmen så är han säker på sin sak:
– Under de ljusa åren hade han hållit med Kenneth. Under de mörka, tyckt som sina barn.
Per Ragnar var som sagt en väldigt när vän. När Ted valde att ingå sitt tredje äktenskap under sina sista år så var Per best man. När Ted skulle begravas i Sollentuna där han hade växt upp fick Per ett hedersuppdrag.
– Familjen bad mig att vara officiant, det vill säga istället för präst vid begravningen. Ted var djupt religiös, men inte i kyrklig mening. Han var övertygad om reinkarnation, karma. Det var en fantastisk begravning, om man får använda det uttrycket om en så sorglig händelse. Med Janne Schaffer och Björn J:son Lind blev det en stark musikalisk ceremoni och istället för tre skovlar mull använde jag tre solrosor och lade på hans kista. Jag läste även de rader som Ted vid ett tillfälle fiskade upp ur fickan och gav mig. Ord som berättar mycket om hans inre människa: ”Någonstans finns det tro, någonstans finns det hopp, någonstans finns det kärlek, men säg mej, var finns Någonstans”.