Mycket pappaångest i David Lagercrantz avsnitt
Publicerad 2022-01-15
Författaren David Lagercrantz må ha tjänat hundra miljoner på sina böcker.
Han tycks aldrig komma över att han aldrig riktigt blev godkänd i sin pappas ögon.
Ett starkt avsnitt av SVT:s ”Stjärnorna på slottet”.
Nyligen läste jag, typ sist av alla, Alex Schulmans roman ”Bränn alla mina brev”. Den som handlar om hur kulturlegenderna Sven Stolpe (1905-1996) och Olof Lagercrantz (1911-2002) under en kort period var rivaler om samma kvinna, Stolpes fru (och Alex Schulmans mormor).
Snacka om vilken dålig karlsmak hon hade,
Stolpe är bokens ”bad guy”. En vresig och elak gubbjävel som under alla de år de fortsatte leva ihop, aldrig förlät hustruns snedsteg.
Den unge Lagercrantz är ”the good guy”. Men blev senare, förutom att vara Stolpes dödsfiende, på sitt sätt lika jävlig själv, förstår man när David Lagercrantz berättar om sin uppväxt i ”Stjärnorna på slottet”.
Som först kulturredaktör i, sedan chefredaktör för Dagens Nyheter, hade pappa Olof under åratal en nyckelroll i det svenska kulturlivet. Som barn växte David upp med att hela ”parnassen” hängde hemma hos familjen. Eller Olof Palme.
Samtidigt som David i programmet säger ”herregud, jag är bortskämd och privilegierad så det bara visslar om det”, fick han också tidigt lära sig att ”medelmåtteri är den värsta synden”. Så när han lite grann började gå i pappas fotspår, pluggade på journalisthögskolan och sedan fick jobb som kriminalreporter, har han hela tiden känslan av att vara en besvikelse för sin far.
David berättar väldigt livfullt och engagerande om en uppväxt i sin (då i alla fall) berömda pappas skugga.
– En sådan allvarlig och dyster barndom, suckar Grynet Molvig.
– Så sorgligt att han aldrig får sin pappas kärlek, konstaterar Marika Carlsson.
Davids berättelse blir ännu mer engagerande och full av härliga detaljer när vi får höra om hur snacket gick när han och Zlatan Ibrahimovic träffades inför succéboken ”Jag är Zlatan”. Eller allt spännande kring hur han fick ta över Stieg Larsson-konceptet och skriva tre uppföljare till Millennium-böckerna, som då hade sålts i 80 miljoner exemplar i hela världen.
Längs vägen träffade han också sin fru och bildade familj. Mådde bättre, även om han fortfarande har depressioner.
Första boken säljer sex miljoner exemplar och toppar försäljningslistan. I USA konstaterar media ungefär att jaså-din-pappa-var-också-författare.
– Hörde du det, Olof?, säger Grynet Molvig och tittar upp mot himlen.
– En sådan käftsmäll mot den där Olof Lagercrantz, säger Marika Carlsson.
Sedan får David en negativ recension i Expressen och pappaångesten spökar igen. Jag får nästan lust att skrika mot tv-rutan ”David, du borde brytt dig mer om vad mamma tyckte än farsgubben”. För då har hon liksom försvunnit ur berättelsen.
Men då avslutar David Lagercrantz programmet väldigt elegant med en kärleksförklaring till sin mor.