Michael Nyqvists änka berättar om sista svåra sjukdomstiden
”Känt mig naiv som försökte få in ljus i det svartaste”
Uppdaterad 2019-09-21 | Publicerad 2019-09-20
Skådespelaren Michael Nyqvist gick bort i lungcancer 2017.
Nu berättar änkan Catharina Nyqvist Ehrnrooth om den svåra sjukdomstiden.
”Jag sitter och tittar på min älskade medan det droppar gift in i hans arm. Det är verkligen pest eller kolera – antingen dödar giftet honom eller så gör sjukdomen det”, skriver hon i Cancerfondens tidning ”Rädda Livet”.
Det var den 27 juni 2017 som den folkkäre skådespelaren Michael Nyqvist gick bort i sviterna av lungcancer endast 56 år gammal.
– Micke var helt säker på att det skulle gå bra. Han hade bestämt sig för att ”det här ska jag fan fixa”. Det fanns så mycket hopp och han hade så mycket kraft, sa änkan Catharina Nyqvist Ehrneooth i tv-programmet ”Tillsammans mot cancer” förra året och berättade också att de tillbringade mycket tid tillsammans efter beskedet och att han den sista tiden fick vård i hemmet:
– Han gick på toa och sa ”jag känner mig jätteyr, kan du inte hjälpa mig?”. Så gick jag in i badrummet och då svimmade han. Trodde jag. Jag fattade ju inte ens att han skulle kunna dö.
Nu skriver Nyqvist Ehrnrooth i en text i Cancerfondens tidning ”Rädda Livet” om den svåra sjukdomstiden och hur svårt det var när hon försökte läsa makens minspel när han fick nya besked av läkarna.
”Vi har varit här ett antal gånger, varje gång känns som en domedag. Först via röntgen, sen upp på avdelningen. Vi får se röntgenbilderna och läkaren förklarar. Den här gången har nåt hänt – cancern har muterat. Världen vänds upp och ner ännu en gång, nu har han två sorters cancer. Plötsligt blir M patient på riktigt”.
Första behandlingen ”otroligt obehaglig”
Michael Nyqvists änka berättar också att de efter beskedet fick träffa dietister, kuratorer och sjuksköterskor och hon beskriver den första cellgiftsbehandlingen som ”otroligt obehaglig”.
”Jag sitter och tittar på min älskade medan det droppar gift in i hans arm. Det är verkligen pest eller kolera – antingen dödar giftet honom eller så gör sjukdomen det”, skriver hon och berättar att de hade en korg hemma med mediciner som döptes om till ”Apoteket”.
Gjorde allt tillsammans
Catharina Nyqvist Ehrnrooth avslutar texten med att poängtera att de försökte se det ljusa under sjukdomsperioden.
”Jag har många gånger känt mig naiv som försökte få in ljus i det svartaste. Vi valde att leva här och nu och bestämde oss att göra allt tillsammans. Så blev sjukdomsperioden en av de vackraste i vårt liv”.
Länk cancerfonden
https://www.cancerfonden.se/nyhet/m-har-alltid-varit-sa-stark