”Jag har inte haft semester på fem år”

Robert Pattinson om livet efter ”Twilight”

Publicerad 2017-09-17

HOLLYWOOD. Robert Pattinson har alltid lockats av smala filmer.

Den 31-årige britten uppger att det var ett av huvudskälen till att han från början hoppade på ”Twilight”-serien.

– Jag trodde aldrig att det skulle bli en grej där folk stod och skrek, säger han.

Med facit i hand låter det nästan för overkligt för att vara sant. Men när vi träffas på ett hotell i Beverly Hills där Pattinson lanserar Sverigeaktuella rånardramat ”Good time”, försäkrar han att han menar allvar.

– Regissören Catherine Hardwicke hade gjort ”13” (ett kontroversiellt tonårsdrama, reds anm) som jag tyckte var en stenhård och galet rebellisk film. Jag trodde att ”Twilight” skulle bli den sortens pryl.

I stället blev den ett fenomen som gjorde Pattinson och hans motspelerska, Kristen Stewart, till dyrkade idoler världen över.

– Det är klart det är härligt när folk går och ser ens filmer. Och en viss hysteri kan man klara. Men det är extremt irriterande att inte kunna fly undan det.

Fånge i huset

Sedan serien satt punkt har han kunnat göra det genom att dels ligga lågt, dels ta sig an filmer som ligger mycket långt från rollen som vampyren Edward Cullen.

– Jag har funnit ett sätt att balansera tillvaron på och inte låta det påverka mig så mycket.

Ändå jobbar han lika flitigt nu som under ”Twilight”-perioden.

– Jag har inte haft semester på fem år. En del av mig har nog alltid varit rädd att missa något.

– När jag var ung och stod på toppen av ”Twilight” orkade jag inte med stressen av att tackla olika saker. Då hamnar man i en sits där man mest stannar inne hela tiden.

På frågan om han verkligen aldrig lämnade huset nickar han.

Vill vara ensam

Än i dag föredrar han ensamheten framför folksamlingar.

– Men när man gör det blir det extra viktigt att ta sig an filmprojekt där verkligheten förstärks – där man får tackla alla undertryckta känslor.

”Good time”, som skapats av bröderna John och Ben Safdie, blev ett sånt.

– Jag minns att jag såg en stillbild från deras förra film innan trailern kom ut. Jag fick en känsla av att de var inne på något jag var intresserad av.

Då existerade inte ens ”Good time” som projekt.

– När vi träffades hade jag fortfarande inte sett något de gjort, men sa ändå jag att jag ville jobba med dem, oavsett vad de hade på gång.

Han river sig i den vilda frisyren.

– Sex veckor senare fick jag manuset till den här filmen.