Inhopp räddade familjeföreställning

Av: TT

Publicerad:
1 av 4 | Foto: Foto Markus Gårder
Coraline handlar om en spegelvänd värld där föräldrarna inte har tid för sin dotter. Nu sätts berättelsen upp på Folkoperan i Stockholm. Pressbild.

Bara två veckor före premiären av "Coraline" drabbades Folkoperans familjesatsning av sjukdom. Två nya solister fick rekordsnabbt läsa in den tekniskt avancerade musiken, vilket räddade Neil Gaimans kultförklarade spökberättelse.

Vanligtvis krävs det månader för att lära sig den tekniskt krävande huvudrollen i Mark-Anthony Turnages nyskrivna opera "Coraline". När Folkoperan i Stockholm valde att sätta upp den drabbades man av, inte en, utan två sjukskrivningar. Räddningen blev brittiska Robyn Allegra Parton, som var ersättare för huvudrollsinnehavaren på The Royal Opera House i London, och som med hjälp av en språklärare repeterade in den svenska texten på två veckor.

– Det är en enorm prestation, för det är så avancerad musik. Turnages musik är svårsjungen, men det hörs inte, musiken är både tillgänglig och färgrik. Det är mycket nyanser, det är dramatiskt och mustigt, säger Mellika Melouani Melani, Folkoperans konstnärliga ledare.

Modernare och farligare

Neil Gaimans bok "Coraline" handlar om en 11-årig flicka som flyttar till ett nytt hem. Hennes föräldrar är alltid upptagna, men under sina ensamma upptäcktsfärder i det stora huset finner hon en stängd dörr. Bakom den finns en spegelvärld, där leksakerna är roligare och föräldrarna har tid. Coraline inser dock att det vilar en förbannelse över huset.

– Gaiman har en förmåga att skriva om fantasivärldar i pardans med verkligheten. Folk säger att det här är besläktat med "Alice i Underlandet", men det är mycket modernare, vassare och farligare, säger Mellika Melouani Melani.

Gaiman skrev berättelsen till sina döttrar, som älskade sagor om häxor och flykt. Men han hittade inga sådana skrämmande berättelser att köpa för de minsta.

På Folkoperan har man tagit magiker till hjälp för specialeffekter på vridscenen. Men det läskigaste är fantasin och funderingarna inom oss, tycker Mellika Melouani Melani – och dem kan man inte skydda barnen ifrån, argumenterar hon.

– Vi älskar att beskydda våra små så det blir lätt diskussioner om hur man ska rädda dem från det hemska. Neil Gaiman gör motsatsen, han frågar sig hur vi hjälper dem att möta det, eftersom det läskiga ju finns där.

Barnets perspektiv

Operan får oss att leka med tanken på vår trygghet. Tänk om fantasin är verkligare än verkligheten. Och tänk om mardrömmarna finns på riktigt?

– Det här handlar om hur man pratar med barn om deras mardrömmar, och det är något som vuxna också behöver göra, säger Mellika Melouani Melani.

Hon har längtat efter att ta en familjeuppsättning med barnets perspektiv till Folkoperan och tycker att Neil Gaimans verk är det perfekta valet – också för att Turnages musik ligger på en så konstnärligt hög nivå.

– Orkestern är Kammarensemblen. Det är ett så häftigt gäng som är specialister på ny musik.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN