Vuxna stjäl de ungas roller, som tur är

Nicola Coughlan, 33, och Claudia Jesse,  31, i ”Familjen Bridgerton”.

Fullvuxna skådespelare stjäl jobb från tonåringar. Men det ska de sistnämnda kanske vara tacksamma för.

En del ögonbryn höjdes när det visade sig att Bibi Lenhoff, som spelade 12-åriga Rakel i senaste SVT-julkalendern ”Mirakel”, är 18 år. Och mångas ögonbryn höjdes ett snäpp till efter vetskapen om att -Nicola Couhglan, som spelar tonåring i både ”Familjen Bridgerton” och ”Derry girls” (båda Netflix), är 33. Och om inte det vore nog är Claudia Jesse som spelar 17-åriga Eloise i ”Familjen Bridgerton” i själva verket 31.

Men Netflix-serien är knappast ensam om dessa diskrepanser. Faktum är att den amerikanska tv-branschen har egen en term för det: ”Dawson”--casting. Som förstås refererar till serien ”Dawson’s creek” i vilken Michelle Williams och Katie Holmes vid 17 och 18 års ålder var de enda som inte var över 20 när de började spela in serien.

Tv-serierna ”Glee”, ”Gossip girl”, ”Riverdale” och ”Pretty little liars” är alla skyldiga till att krylla av tjugo-plussare som spelar highschool-elever. Och min favorit i genren är Gabrielle Carteris som var 29 år när hon började spela 16-åriga Andrea i ”Beverly Hills” och under seriens gång alltmer började se ut som att hon skulle kunna vara mor till sina skolkamrater.

I filmens värld står ”Grease” i en klass för sig. Ingen köper väl egentligen att Rizzo (Stockard Channing, 33) och Sandy (Olivia Newton-John, 29) och många av de andra skulle vara i tonåren. Men det gör ingenting, då ”Grease” är sitt allra egna kitschiga universum.

Anledningarna till att de riktiga tonåringarna till stor del står utan roller i serier och filmer om dem själva är krasst ekonomiska och produktionsmässiga. Vuxna människor kan pressas till att jobba 16 timmar om dygnet medan barnarbete kommer med massa lagar och regler och bestämmelser om arbetstider och skolgång och annat. Som undviks genom att ge rollen till en 22-åring med någorlunda ungdomligt utseende.

Att vara barnstjärna har åtminstone tidigare varit ett rätt så säkert recept på en livssoppa full av drogproblem och allehanda elände. Så med tanke på det kan många tonåringar kanske vara glada att vuxna människor ”stjäl” deras jobb.