En smågrinig hyllning till hembygden

Wolfgang Hansson recenserar Mats Jonssons sommarprat

Mats Jonsson ger den nya gröna vågen ett ansikte.

Hans sommarprat blir med perfekt tajming en hyllning till den förhatliga småhålan som så många lämnade i unga år men nu återvänder till.

Det känns som jag hört hans program några gånger tidigare. Sommarpratare med rötterna i Norrland men som flyttat till storstan söderut förfasar sig över nedmonteringen i hembyn medan de samtidigt öser sitt förakt över det ytliga livet i Stockholm.

Mats Jonsson minns från ungdomen hur han och kompisarna samlat rabattkuponger för att kunde hämta ut välsmakande Toscarullar på sex olika butiker i Bollstabruk i Ådalen.

 

Hade det varit i dag hade de bara kunnat kalasa på en enda Toscarulle. Jonsson räknar upp ställen som lagts ner. Ica, OK och BP-macken. Det enda som finns kvar är Coop.

Lika illa är det med samhällsservicen i övrigt. Biblioteket är borta. Högstadiet där han själv blev mobbad för att han hade för bra engelskt uttal, lades ner förra året. Av hans 31 klasskompisar har 28 flyttat.

Bollstabruk är förvandlad till en spökstad och ändå längtar Mats Jonsson tillbaka.

 

Hans längtan spirar strax före pandemin men i dessa dagar får hans berättelse en ny dimension. Den blir till ett epos över vår nya tid där hemmet har fått en renässans. Där extra rum och närheten till naturen är värd mer än vingelavstånd till den lokala baren eller restaurangen.

Tusentals familjer gör i dag samma resa som Mats Jonsson med sambo och dotter. Om de kan.

 

Som norrlänning kan han inte låta bli att gnälla över den mycket högre kommunalskatten i Kramfors jämfört med Stockholm och andra orättvisor. Men norrlänningarna har åtminstone en fördel.

De kan köpa ett hus i sin hembygd för en spottstyver mätt med Stockholmsmått. Något alla sörlänningar med rötterna i kustkommuner kan glömma. Där börjar priserna på de pittoreska torpen nå samma nivå som innerstadslägenheterna på Södermalm.

Mats Jonsson rosar och sågar (mest) utan pardon men med en viss portion självironi och underfundig humor som gör hans berättelse intressant och trivsam.