”I Hollywood existerar inga sjukdomar”
Här låtsas man vara frisk – även om man är döende
HOLLYWOOD. Skjuta folk är okej.
Misshandla, bedra och våldta likaså.
Men gud förbjude den som blir sjuk i Hollywood.
Tanken på den absurda, inofficiella praxisen infinner sig efter Michael Nyqvists tragiska och alltför tidiga bortgång.
Enligt de som kände honom ville han hålla cancern hemlig. Skälet som angetts är han ville slippa frågor om sjukdomen.
Det är förståeligt.
Men frågan är om det ligger något mer bakom det? Om det är pressen från Hollywood som framkallar tystnaden?
Vi har sett det många gånger förut.
Masken hålls i det längsta – och sen lite till.
Det senaste exemplet är Val Kilmer. I mer än ett års tid ryktades det att den gamle ”Top gun”- och ”Doors”-skådisen led av cancer.
Nobbade vård
Han fotograferades med stödkrage, askgrå i ansiktet och med syrgastub.
Personer i hans krets läckte detaljer som publicerades vitt och brett.
Det hette att han av religiösa skäl nobbade traditionell läkarvård och förlitade sig på bön.
Till slut tvingades han till minst en akutoperation.
Men inte ens när Michael Douglas i en intervju berättade om sin väns kamp mot sjukdomen ändrades något.
I stället fortsatte förnekandet.
– Jag har ingen som helst cancer, skrev han på sin Facebooksida och kallade samtidigt sin kollega för ”felinformerad”.
En månad senare gjorde han en helomvändning.
Dimridåer
I nästa andetag slog han fast att han muncancern var besegrad – fast det enligt läkarvetenskapen måste gå fem år innan man lämnar riskzonen.
Det finns en förklaring till mörkläggningen och dimridåerna:
Jobb.
Hollywood anställer ingen som lider av en allvarlig sjukdom.
Det ligger inget moraliskt eller elitistiskt bakom beslutet.
Det visar sannerligen anlitandet av såna som Charlie Sheen, Mike Tyson, Roman Polanski och Wesley Snipes.
I stället handlar det om pengar. Filmbolagens försäkringspremier skjuter i höjden om det så bara finns en mikroskopisk risk att en skådespelare av någon anledning inte kan fullfölja en inspelning.
Tvingas till dubbelliv
Således riskerar den som ryktas lida av en allvarlig sjukdom att mista lukrativa uppdrag.
Och det är det ingen som vill – allra minst de horder av agenter, managrar och advokater som får procent på skådespelarens gager.
Därav offentliga förnekanden i uppenbara fall – som Kilmers.
I slutänden går det ut över individen – som i en tid av kris tvingas leva ett dubbelliv.
Bara det är mycket, mycket sjukt.