Bäst, sexigast och skäggigast på Cannes-festivalen

CANNES. Filmfestivalen har firat 70-årsjubileum, med ett program som kanske inte blev fullt så bra som det verkade i förväg.

Nöjesbladets Jan-Olov Andersson, som varit 33 år i Cannes, sammanfattar här sina intryck inför söndagskvällens prisutdelning.

Här är vad som var bäst, sämst, sexigast, skäggigast och knasigast.

Bästa film

”The square”. Nej, det är inte för att jag har en mental landslagströja på mig som jag tycker så. Form- och humormässigt är Ruben Östlunds satir om konstvärlden den vassaste i tävlingen om Guldpalmen.

Sämsta film

”Rodin”. Ett segare konstnärsporträtt har väl sällan skådats. Det var betydligt mer fart i gubben när Gérard Depardieu spelade honom i ”Camille Claudel” 1988, där Isabelle Adjani spelade titelrollen.

Mest omtumlande

Oscarsvinnarna Alejandro G. Iñárritus (regi) och Emanuel Lubezkis (foto) Virtual Reality-experiment. Hann själv inte pröva på, man fick åka en timme till en flyghangar utanför staden. Men de som prövade på hur det är att vara flykting på gränsen mellan USA och Mexiko, var rejält omskakade efteråt.

Mest gratisreklam

Netflix. Ända sedan juryns ordförande Pedro Almodóvar sa att han inte ville ge priser till filmer som inte visas på bio, blev Netflix ett ständigt återkommande samtalsämne. Särskilt som deras båda filmer i tävlingen – ”Okja” och ”The Meyerowitz stories (new and selected”) – tillhörde två av festivalens bättre filmer.

Bästa skådespelare

Diane Kruger. Gör ett hjärtskärande porträtt av en änka som har mist sin man och sitt barn på grund av ett bombattentat av tyska nynazister i ”Aus dem nichts”. Ska hon hämnas eller inte? Fatih Akins film är både spännande och tankeväckande.

Höll-sitt-löfte

François Ozon. När jag träffade den franske regissören i Paris i januari för ”Frantz”, lovande han att nästa film inte skulle vara så kysk. Och herregud, mer kinky sex än i Joyce Carol Oates-filmatiseringen ”L'amant double” får man leta efter.

Röda mattan-show

Terry Notary hoppade omkring som en apa när Ruben Östlund, Elisabeth Moss, Dominic West och de andra i ”The square” gick på röda mattan. Allt inspirerat av en scen i filmen, hela filmfestivalens kanske mest omtalade.

Skäggbråk

Vincent Lindon spelar franske skulptören Auguste Rodin (1840-1917) och har halva ansiktet dolt bakom ett gigantiskt skägg. Att jag ens vågade fråga om det var hans eget eller lösskägg, gav en tio minuter lång uppläxning…

Gymping

Det finns fortfarande de som tror att vi journalister har tid att sola här på rivieran. En titt i mobiltelefonens hälsoapp, visar att jag i raskt takt har promenerat i snitt över 8 kilomer varje dag, mellan intervjuer och filmvisningar.

Barsnack

Med Dominic West och Terry Notary på festen för ”The square”, som inte började förrän klockan ett på natten, på takbaren till lyxhotellet Five Seas. Jag är ju en hängiven fan av tv-serien ”The affair”, där Dominic West spelar en ofta otrogen författarstjärna. Efter några drinkar, visade det sig att jag var mer intresserad av att det blir en säsong fyra än han själv var…

Tråkigast

Jeremy Renner. Har nu träffat honom både i fjol i Venedig, för ”Arrival”, och här, för ”Wind river”, och vid båda tillfällena har han varit småstöddig, flummig och inte sagt något intressant.

Lika-som-bär

Louis Garrel är verkligen porträttlik när han spelar Jean-Luc Godard som ung filmskapare i ”Redoubtable”. Michel Hazanivicius film är en smårolig och rätt elak Godard-skildring.

Årets glada skit

Jurymedlemmen Will Smith verkar verkligen ha trivts här i Cannes. Har strålat som sällan numera på vita duken, vare sig han varit på röda mattan eller på amfARs välgörenhetsgala.

Svenska-stjärna-lite-i-skymundan

David Dencik gör inte så stort väsen av sina utländska roller i media. Men jäklar vad bra han är i manliga huvudrollen, som seriens ”bad guy”, i ”Top of the lake: China girl”. Kommer på SVT i höst.

Var-tog-den-vägen?

Inte ens min kollega från Women in Hollywood, och hon jobbar stenhårt för jämlikhet mellan könen, kunde upptäcka så mycket mer feminism i Sofia Coppolas ”The beguiled” än i den gamla filmversionen från 1971 med Clint Eastwood.

Pigga gubbar

Clint Eastwood, 86, höll en Masterclass-föreläsning där han avslöjade att han gärna ställer sig framför kameran igen. Och Roman Polanski, 83, visade att han fortfarande kan göra spännande filmer med ”Based on a true story”, med Emmanuelle Seigner och Eva Green.

Knasigast

Vet inte riktigt vad som är knasigast. Att se ”Silicon valley”-stjärnan T.J. Miller uppbåda entusiasm för att göra reklam för ”The Emoji movie”? Eller att man över huvud taget har gjort ”The Emoji movie”..?