Även Malmö Operas ”Så som i himmelen” är världsklass
Uppdaterad 2022-06-10 | Publicerad 2022-04-30
Så som i himmelen
Musikal på Malmö Opera. Manus: Kay Pollak, Carin Pollak. Musik: Fredrik Kempe. Sångtexter: Carin Pollak, Fredrik Kempe. Regi: Edward af Sillén.
Med Fredrik Lycke, Ester Hedlund, Jenny Holmgren med flera.
Spelas till och med 12 juni.
Uppsättningen på Oscarsteatern i Stockholm var mer stjärnspäckad.
Med lika duktiga, men inte lika kända, skådespelare på Malmö Opera är det som att genialiteten i själva musikalen blir ännu tydligare.
Först kom 
-filmen 2004. Kay Pollaks historia om stjärndirigenten Daniel (Michael Nyqvist, 1960-2017) som återvänder till barndomens Ljusåker, en liten ort i Norrland, och börjar leda kyrkokören. Han förälskar sig i en av medlemmarna, Lena (Frida Hallgren), men hans närvaro orsakar också oro i hela orten.
Och han har lättare att förklara sin kärlek till musikens makt, än att förstå den mer normala kärlekens kraft.
Sedan kom -musikalen på Oscars i Stockholm 2018. Stjärnspäckat med Björn Kjellman, Anders Ekborg, Sofia Pekkari med flera i birollerna. Den förvandlade Philip Jalmelid och Tuva B Larsen i huvudrollerna till stjärnor. Och den ”Gabriellas” sång som Helen Sjöholm sjöng i filmen, sjöng Malena Ernman in i den svenska musikalhistorien, när den blev en magnifik avslutning på första akten. Stefan Nilssons (musik) och Py Bäckmans (text) sång framförs väl numera av varenda sångkör i landet.
Det är mycket att leva upp till för uppsättningen på Malmö Opera.
Flitige mångsysslaren Edward af Sillén var inblandad i manus i Oscars-uppsättningen, nu står han som regissör.
Koreografi, kostym, scenografi, här liknar det inte alltid uppsättningen i Stockholm. Spelar ingen större roll.
Nu är det väl snarare musikalen i sig som ska locka publiken, för här finns inte samma stjärnuppsättning på scenen.
Det gör, på ett sätt, musikalen ännu mer berörande. När Anders Ekborg som allt mer bittra prästen Stig tog ton, satt man och väntade på hans mäktiga stämma. När snacksalige entrepenören Arne, omväxlande spelad av Björn Kjellman och Morgan Alling, gick loss, satt man och väntade på deras perfekta komiska tajming.
Rolf Lydal och Erik Gullbransson har åtminstone inte jag det förhållandet till. Jag ser mer Stig och Arne framför mig. Lever mig ännu mer in i historien.
Några står ut lite mer än övriga i ensemblen.
Jenny Holmgren spelar Gabriella, misshandlad av sin elake man. Hon har några fantastiska sångnummer, ett av dem förstås ”Gabriellas sång”.
Avslutningen av första akten, med Arnes och Tjock-Holmfrids (Klas Wiljergård) mobbningsuppgörelse och ”Gabriellas sång”, och inledningen av andra akten, med mäktiga körnumret ”En sång till livet”, då är det absolut världsklass.
Och så Fredrik Lycke, normalt på Stockholms Stadsteater, som är grymt imponerande, både i spel och sång, i huvudrollen som Daniel. Den här föreställningens stora själ och hjärta.