Musikalen ”Amélie” tänder en ny stjärna – Klara Enervik
Sensationellt genombrott i musikal utan hits
Publicerad 2021-09-25
Amélie
Musikal på Östgötateatern, Norrköping.
Manus: Craig Lucas. Musik: Daniel Messé. Regi: Markus Virta.
Med Klara Enervik, Hani Arrabi med flera.
Spelas på Stora Teatern, Norrköping till och med 24 oktober. Sedan på Stora Teatern, Linköping 12 november-19 december.
Filmen ”Amélie från Montmartre” är en klassiker.
Musikalen lär aldrig få samma status. Men Östgötateaterns Skandinavien-premiär av den är full av liv och uppfinningsrikedom och tänder en ny stjärna i Klara Enervik.
Jean-Pierre Jeunets film kom 2001. Nobbades av Cannesfestivalen. Blev ändå sedan en av fransk films största framgångar någonsin. Tiotals miljoner sålda biljetter. Fem Oscarsnomineringar. Massor av priser. Gjorde då 25-åriga Audrey Tautou till stjärna.
Såg om den i går. Blev åter djupt imponerad av dess originalitet. En smart och rolig berättarröst som löper genom hela filmen. Blixtsnabba klipp mellan bilder, så fantasifulla att de nästan skulle kunna hängas upp på en konstutställning. Hur skulle detta kunna bli en musikal?
I ärlighetens namn gjorde den inte heller direkt braksuccé varken på Broadway i New York eller i Londons West End-kvarter. Skälet är enkelt; här finns knappt en enda melodi man går och gnolar på efteråt.
Med det sagt: musiken fungerar ändå utmärkt som pådrivare i intrigen. Nu turas hela ensemblen, 14 skådespelare, om att vara sjungande berättarröster. Historien följer noggrant filmen. Amélie (Klara Enervik) föds av två lite knasiga föräldrar. Hittar som ung vuxen en gammal rostig låda i sin lägenhet, som något barn en gång har gömt. Hon bestämmer sig för att hitta den nu vuxna mannen och blir han då glad, ser hon som sin uppgift att fortsätta att förgylla tillvaron för omgivningen. Men… ska hon alltid leva andras liv i stället för sitt eget? Och där finns ju den mystiske Nino (Hani Arrabi) som hon blir smått besatt av…
Många detaljer från filmen finns kvar. Och smart och läcker scenografi (Stine Martinsen), ljussättning (Pelle Palmé) och regi (Markus Virta) gör att publiken effektivt flyttas från till exempel Paris tunnelbana till den kvarterskrog i Montmartre där Amélie jobbar som servitris. Musikerna känns som en naturlig del av just den miljön.
Virta har erfarenhet av att flytta filmer till scenen, det var han som regisserade mästerliga ”Så som i himmelen” efter Kay Pollaks film.
Hela ensemblen är kanon. Men för 25-åriga Klara Enervik är förstås det här ett sensationellt genombrott. Hon är nyutexaminerad från Malmö Teaterhögskola och så uttrycksfull i spel, sång och mimik, att det är svårt att tro detta är hennes scendebut.