Franskt knas i romantiskt Paris

”En sjöjungfru i Paris” har lånat från både Jean-Pierre Jeunet och Tim Burton

Publicerad 2021-08-06

”En sjöjungfru i Paris”

Betyg: 3 av 5 plusBetyg: 3 av 5 plus

En sjöjungfru i Paris

Regi Mathias Malzieu, med Nicolas Duvauchelle, Marilyn Lima, Rossy de Palma


FILMRECENSION Hjärtekrossad man möter sjöjungfru i romantisk saga för vuxna.

ROMANTIK/VUXENSAGA Sjöjungfrun Lula (Marilyn Lima) lockar män i Seine/döden med sin vackra sång, tills hon hittas uppspolad och medvetslös på kajen av Gaspard (Nicolas Duvauchelle). På honom har hon ingen effekt: han har fått hjärtat krossat och känner ingenting alls längre. Han tar henne hem till badkaret, där hon sedan sitter blötlagd och storögd och får höra om världen ovan vatten. Klappar händerna och får äta med gaffel. Är en alldeles ohyggligt fransk barnkvinna. Men! Lima och Duvauchelle är så charmiga i sina roller att man faktiskt har ett visst överseende med så grova förseelser.  

Regissören Mathias Malzieu har tidigare skrivit boken "Pojken med det tickande hjärtat", och medregisserade då den animerade filmatiseringen. "En sjöjungfru i Paris" bygger också den på en egen bok. Mer än en hel del inspiration är tagen från Jean-Pierre Jeunet, någon nypa från Tim Burton. Miljöerna är knasiga och knalliga, Paris romantiskt. Filmen en hyllning till förtrollning, sagor och panache, med fantasifulla inslag av stopmotion och andra animationer. Ett onödigt detektivspår hade kunnat kapas bort helt, men på det stora hela är det här den sorts film som ger svaret "Jo, men den var... mysig" när någon frågar hur den var. Varken mer eller mindre.

Går på bio.

Följ ämnen i artikeln