Filmen är trogen boksuccén ”Där kräftorna sjunger”
Publicerad 2022-08-17
DRAMA
Där kräftorna sjunger
Regi Olivia Newman, med Daisy Edgar-Jones, Taylor John Smith, Harris Dickinson, Michael Hyatt, Sterling Macer Jr., David Strathairn, Jayson Warner Smith, Garret Dillahunt, Ahna O’Reilly, Eric Ladin.
Femton miljoner sålda böcker. 650 000 bara i Sverige.
Många, främst kvinnor, har nog väntat och längtat efter filmversionen. Och till stora delar lever den upp till förväntningarna.
Delia Owens var zoolog, författare till några faktaböcker och 70 år, när hon för tre år sedan romandebuterade med ”Där kräftorna sjunger”, en blandning av kärlekshistoria, rättegångsdrama och överlevnadshistoria. Det handlar också om kampen för miljön och om rasism.
Framför allt hos kvinnor har det blivit en enorm succé. Jag känner flera som veckor i förväg har planerat att gå med sina bokklubbar på premiären och sedan diskutera filmen efteråt.
Det handlar om Kya, en övergiven flicka i träskmarkerna i North Carolina. Hon spelas som liten flicka av Jojo Regina, sedan av Daisy Edgar-Jones. Mamman lämnar skjulet där familjen växer upp. Syskonen också, ett efter ett. Allt på grund av en våldsbenägen och alkoholiserad pappa/äkta make (Garett Dillahunt). Till sist drar även han och Kya får uppfostra sig själv från 10-årsåldern. Hon överlever på att plocka musslor som hon säljer till en lokal vänlig handlare.
I småstaden närmast träsket går ryktet om Kya, som snabbt får öknamnet ”Träskflickan”. Hon går bara i skolan en dag. Lär sig läsa och skriva av en fiskarson (Taylor John Smith). Även ortens charmör (Harris Dickinson) blir förtjust i henne. Två män som hon älskar under olika tidsperioder. En av dem dör. Den rättegång 1969 där Kya är misstänkt för mord, ramar in den övriga historien, som berättas i återblickar från 1953 och framåt.
Så… lever filmen upp till det stora förhandsintresset?
Oftast. Den följer boken troget, inklusive den överraskande twisten mot slutet. Vackra naturbilder. Bra skådespelare i alla roller. Fast hur bra Daisy Edgar-Jones, stjärnan från tv-serien ”Normala människor” än är, tycker jag att hon ibland framstår som lite väl perfekt och brittisk, snarare än någon som vuxit upp under så knappa förhållanden.
Fast det är anmärkningar i marginalen. Det är härligt att få engagera sig i en så pass ”vanlig” människa som så envist kämpar för att få vara lite egensinnig, trots omgivningens fördomar. Och för den som inte har läst boken, är det spännande också.
Filmen visas på bio från och med fredag 19 augusti.
(Se även… )
… ”Nope”, sci fi-skräck som inte heller liknar andra filmer.
(Visste du att…)
… stilige Harris Dickinson även har en huvudroll i Ruben Östlunds Guldpalmsvinnare ”Triangle of sadness”?