320 miljoner dollar – för deras mest utskällda film
Vi behöver fler filmer som kostar mindre att göra
KRÖNIKA. Senaste Netflix-blockbustern, en sci-fi-historia efter svensk förlaga och med Millie Bobby Brown i huvudrollen, vill få dig att tänka på maskiner i avlägsna rymdlandskap.
Själv tänker jag på en viss myndighetsutredning.
I söndags kväll gick jag och såg en spökfilm på bio. Det var bara jag i salongen, så det var tur att ”Presence” inte är en läskig skräckis, utan mer en thriller som blandar spänning med en känsla av sorg och melankoli.
Dagen efter såg jag en Tiktok-video där en användare efterlyste filmer som han tycker inte existerar längre: en spännande historia som inte ingår i en filmserie, eller något universum, utan bara vill underhålla oss i två timmar och sedan är vi klara.
Ingen uppföljare behövs
Jag förstår vad han menar och det var lätt att tänka tillbaka på ”Presence” som är exakt detta: en originalhistoria som berättas på en timme och 25 minuter och absolut inte kommer att få en uppföljare. Det är inte en film som kräver att du sitter genom eftertexterna i väntan på en 20 sekunder lång scen som ska ge dig en poänglös ledtråd om vad som möjligtvis kan bli temat i nästnästa del i en serie.
Sedan må det vara hänt att just ”Presence” verkar ha roat kritiker mer än publiken, men nog hade det varit roligt med fler filmer av det slaget.
”Presence” kostade två miljoner dollar att göra, kaffepengar i sammanhanget. Ett av de viktigaste talen som hölls på förra årets Oscarsgala handlade just om pengar. Det var manusförfattaren och regissören Cord Jefferson (vinnare av en Oscar för ”American fiction”) som uppmanade Hollywood att i stället för att göra en film som kostar 200 miljoner dollar så kan man testa att göra tio filmer som kostar 20 miljoner dollar, eller 50 filmer som kostar fyra miljoner.
Enorm hög pengar
Det är lätt att tänka på det när man läser att den nu Netflix-aktuella ”Passagen” med Millie Bobby Brown ska ha kostat 320 miljoner dollar att göra. Denna enorma hög pengar för en film som bara ska finnas på en streamingtjänst, inte dra in pengar i biografer världen runt, och dessutom ser ut att bli regissörernas mest utskällda någonsin.
Det är en kontrast som heter duga när man läser att svenske Simon Stålenhags förlaga till filmen började som ett Kickstarter-projekt där vem som helst kunde bidra med en liten slant till finansieringen.
Regeringens utredning av svensk films framtid föreslog nyligen en fond på 300 miljoner kronor för svensk film, finansierad av staten, biografägarna och streamingbolagen. I det sistnämnda fallet skulle en ny avgift inrättas.
Netflix lär slippa undan eftersom man redan är en viktig investerare i svensk film. Men övriga berörda streamingbolag borde inte ha några problem med att ”kickstarta” filmfonden. Den behövs. Vi kan inte reboota Jönssonligan varenda år.
Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram, Bluesky och X (Twitter) för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.