Meditativ långsam film om ingenting
Publicerad 2022-04-08
DRAMA
Memoria
Regi Apichatpong Weerasethakul, med Tilda Swinton, Juan Pablo Urrego.
Thailändska Apichatpong Weerasethakul må vara en av världens mest hyllade filmregissörer.
Jag tycker det är rätt mycket kejsarens nya kläder över hans filmer.
Hans film ”Farbror Boonmee som minns sina tidigare liv” (2010) må ha vunnit Guldpalmen i Cannes, men den fick också åskådare att börja lämna salongen redan efter fem, sex minuter, övertygade om att det här var en film där knappt något skulle hända.
Det är sådana filmer thailändske regissören Apichatpong Weerasethakul gör. Att han nu gjort sin första engelskspråkiga film (mycket dialog på spanska också) med en etablerad filmstjärna, Tilda Swinton, förändrar ingenting.
Det är nog sådana här filmer som ger dem som säger att man ska undvika kritikerhyllade filmer vatten på sin kvarn. Nästan alla filmskribenter (dock inte undertecknad) tycker Weerasethakuls filmer är smått genialiska, medan en publik som går på bio högst ett par gånger om året för att bli roade, mest uppfattar dem som enormt tålamodsprövande.
Här är Tilda Swinton en skotsk kvinna bosatt i Medellin. Hon har sömnproblem på grund av en högljudd smäll hon (och vi åskådare) med jämna mellanrum hör i sitt huvud. Hon besöker en ljudtekniker (Juan Pablo Urrego) som återskapar ljudet. Hon träffar några andra människor. Någon vettig förklaring till något ges aldrig. Allt blir bara en snyggt gjord meditativt långsam film om… ingenting.
Filmen visas på bio.