Adam Pålsson: Jag har känt mig som Ted Gärdestad sedan nyår

Uppdaterad 2017-12-27 | Publicerad 2017-06-08

TROLLHÄTTAN. Hysterin är total. Unga fans jublar framför scenen i Folkets park. Ted Gärdestad sjunger ”Angela”.

I verkligheten är det Adam Pålsson, 29, i peruk som mimar till sin egen inspelning av låten framför ett 50-tal unga statister i rätt gräsliga 1970-talskläder.

– Peruk eller inte, jag har känt mig som Ted ända sedan nyår, säger Adam Pålsson.

Det är en tidsresa som heter duga. Som 19-åring såg jag den ett år yngre Ted Gärdestad uppträda i Folkets park i Linköping. Gick nog mest dit för att jag visste det skulle vara gott om unga tjejer i parken den kvällen.

Ted Gärdestad gick bort 1997, blott 41 år gammal. Han tog livet av sig. Filmen ”Ted – För kärlekens skull” skildrar både de ljusa och mörka sidorna av hans liv.

Och just den här dagen är det som att resa tillbaka till de år när Ted Gärdestad var som allra störst. En ungdomsidol av sällan skådat slag.

I Trollhättans Folkets park filmar man scener när han uppträder i en typisk svensk folkpark. Och när unga hustrun Lotta Ramel (spelad av Happy Jankell) har följt med honom på turnéen och ger honom en riktigt blöt kyss efter framträdandet.

Har kommit halvvägs

Inspelningen av filmen har nu hunnit halvvägs. Man filmar i Trollhättan, Göteborg, Stockholm och Tanumshede (som får föreställa Oregon i USA, där Ted bodde under en flummig period av sitt liv).

– Jag har säkert sagt det förut om andra saker också, men det här är det roligaste jag har gjort, säger Adam Pålsson, senast aktuell i SVT:s thrillerserie ”Innan vi dör”. Precis som åtskilliga generationers svenskar har han liksom fått Ted Gärdestads musik med modersmjölken.

– Första starka minnet är nog när vi sjöng ”Sol, vind och vatten” på skolavslutningen i första klass, säger han.

– Hans musik finns ju överallt. Jag har själv sjungit ”Sol, vind och vatten” på ett bröllop. På en begravning för en vän som gick bort alldeles för tidigt nyligen, var det också Ted Gärdestads musik som spelades.

Adam Pålsson, som har spelat i band innan skådespeleriet tog över, har spelat in över 25 av Ted Gärdestads låtar i nya versioner. Hur många som kommer med i filmen helt eller som snuttar är inte klart.

Ska inte härma Ted Gärdestad

Adam Pålsson har lite grann samma ljusa röst som Ted Gärdestad hade, men säger att det handlar inte om att härma honom.

– Det handlar om att förmedla känslan, smaken och doften av Ted.

Adam kallar Ted för något av en renässansman, begåvad på så många sätt.

– Han var ju näst bäst i Sverige i tennis under två år, bara slagen av polaren Björn Borg. Så ibland har Hannes Holms regianvisningar varit: Mera Mozart, mera Mozart!

(Adam Pålsson spelade den legendariske kompositören i pjäsen ”Amadeus” på Dramaten för några år sedan).

Blir du Adam igen, så fort du tar av dig peruken?

– Nja, jag har nog känt mig som Ted ända sedan nyår, ungefär. Det är många starka känslor. Vi har gjort några scener mot slutet av hans liv, när han mådde sämre. Här som i dag, när han var ung och uppträdde, var det ju bara ljust. Ted brukade säga att En dag utan kärlek är en förlorad dag.

Happy Jankell, 23, spelar Lotta Ramel, nu 59 år, som var gift med Ted Gärdestad i ett par år. Hon var bara 19 när de skilde sig.

För Lotta är det, minst sagt, lite speciellt med den här filmen. Inte nog med att någon spelar henne. Hon spelar själv sin egen mor Susanna. Under Teds och Lottas äktenskap flyttade han mer eller mindre hem till familjen Ramel, där pappa Povel (1922–2007), den legendariska artisten, förstås också är med i filmen (spelad av Dan Johansson).

– Jag är ju glad att de valde Happy att spela mig. Det hade ju inte varit så kul om de hade valt någon jag tycker är dålig, så jag hade fått gå och vara sur, säger Lotta och skrattar.

En scen var väldigt speciell att spela in. Det är när Ted och Lotta precis har träffats och haft en första kärleksnatt i det ramelska huset. Morgonen efter åt alla frukost tillsammans.

– Där satt jag som min mamma och Happy som mig och så hade både Ted och pappa ”återuppstått”. Det var väl tur att vi inte spelade in i vårt riktiga hus, det hade blivit för mycket. Efteråt väckte den där scenen många känslor hos mig.

Regissören Hannes Holm, som nu gör sin första film efter ”En man som heter Ove”, stor publikframfång och Oscarsnominerad, tror att Ted Gärdestad-filmen har mycket att säga dagens publik, inte bara för att så många älskar musiken. – Filmen ligger helt rätt i tiden nu när alla skapar bilden av sig själva i sociala medier. Ted Gärdestad brottades med det hela tiden. Om det var honom som publiken älskade eller bilden av honom, som popidol.