”Jag skakade efter scenen”

Frida Söderlund

Bioaktuelle Valter är senaste Skarsgårdaren framför kameran

Han har alltid varit ”Skarsgårdaren utan namn”.

Men nu sätter Valter Skarsgård sig själv på Sveriges skådespelarkarta.

– Det är en skön känsla att bli igenkänd för sina ­egna bedrifter, säger han.

Valter Skarsgård, 18, kommer från en hel klan av skådespelare.

Ändå förväntade han sig inte att det skulle gå så här. Han ville inte bli skådespelare, inte till en början. Och när han väl ville förväntade han sig inte att det skulle gå bra. Att han skulle bli någonting, eller ens kamma hem en huvudroll.

– Jag har inte sett mig själv komma någonstans. Jag har alltid varit lillebrorsan till ­alla andra. Alexanders lillebror och Stellans son, Skarsgårdaren utan namn, säger han.

– Jag har alltid haft dåligt självförtroende och varit lite ”inte ska väl jag”. Det känns rätt konstigt att faktiskt vara bra på någonting, även om jag fortfarande har svårt att se det själv.

”Jättestor grej”

I nyligen bioaktuella ”IRL” gör Valter Skarsgård sin första stora huvudroll som ­karaktären Elias. En ung kille som blir utsatt för grov mobbning och som tar flykten till datorspelsvärlden.

– Att få en huvudroll, det var en jättestor grej för mig. Jag är så van att vara i vägen på filmset, att vara en gäst. Att inte riktigt höra hemma. Men nu var det ”I run this shit”.

Han flinar. Men att spela Elias tog på krafterna. Scenerna var intensiva och hårda. Valter tvingades in i flera utsatta situationer, som att stå nästan naken inför 40 statister som skriker och knuffar på honom. Människor han aldrig sett tidigare.

– Det var jobbigt, såklart. En väldigt utsatt roll. Vissa scener var verkligen ... när 40 personer står och skriker och knuffar på en, det var en ­sådan jobbig känsla. Efteråt satt jag och skakade.

Han lyfter fingrarna, visar hur de darrade.

Hur hanterade du det efteråt?

– Jag gick bara tillbaka till att vara mig själv. Och de som spelar mobbargänget (Alba August och Charlie Gustafsson) är jättegulliga så mellan scenerna kunde vi vara kompisar. Det hade nog varit ­jobbigare om vi inte haft ­någon relation.

”En skön känsla”

Filmen har varit på bio­duken sedan 25 oktober, och Sveriges nästa Skarsgårdare sitter nu och väntar på slutgiltiga besked om fler, och större, roller.

– Det är en sådan skön känsla att bli igenkänd för ­sina egna bedrifter nu, ­inte för mina syskons eller min pappas. Jag vill fortsätta stå framför ­kameran, det är här jag hör hemma.

Valter om...

... att komma från en skådespelarfamilj:

Jag har aldrig känt att jag behöver jämföra mig med mina syskon. Jag vet inte varför, men de är de och jag är jag. Men jag förstår att det är lätt att folk jämför oss, men i de flesta avseenden vill jag tro att jag struntar i vad folk tycker. Många tror säkert att jag fått den här huvudrollen för att jag heter Skarsgård, men jag vet själv att jag provspelat och jobbat för den. Folk får tro vad de vill, för jag vet sanningen.

... åsikterna runt Skarsgårds skådespelarklan:

– Jag tror att folk blir arga för att det går bra för en och att det är lättare för folk, både vänner och fiender, att tro att jag fått rollerna på grund av min familj och inte för att jag är duktig. Folk blir sura för att vi haft den turen att det går bra för oss.

... karaktären Elias:

– Att spela Elias var en utmaning, för han säger inte så mycket. Då måste man spela med tystnaden och Elias är en sådan som känner så mycket, men försöker att inte visa det. Allting är väldigt hårfint.