Underhållande pratigt drama om livet, kärleken och nya tider
Publicerad 2019-04-11
Mellan raderna
Regi Olivier Assayas, med Guillaume Canet, Juliette Binoche, Vincent Macaigne.
drama
En pratig fransk film.
Men det är en ganska underbart pratig fransk film, som både är djupsinnig, tankeväckande och rolig.
En fransk film när den är som mest typisk fransk. Prat, prat, prat om sådant som berör oss människor, känslomässigt och personligt. Och så ligger folk med varandra lite hur som helst, utan att det tycks beröra de inblandade så mycket.
En svensk motsvarighet hade kunnat handla om kulturmän på Södermalm som självupptaget hade ältat sina liv, karriärer, fruar och älskarinnor, och där även de kvinnliga rollfigurerna hade fått ett hyfsat utrymme, men sådana filmer görs ju inte i Sverige.
Tyvärr, vill jag hävda, för i det egotrippade kan det ju även finnas något allmängiltigt. Det hittar Olivier Assayas i sin historia om förläggaren Alain (Guillaume Canet) och författaren Léonard (Vincent Macaigne) som han tidigare har lanserat på sitt förlag med viss framgång, men vars nya bok han inte har lust att ge ut. Alain går på sin magkänsla. Han tror att bokläsarna, särskilt de yngre som hellre läser e-böcker än köper en riktig bok, är lika ointresserade av Léonards autofiktion, som han själv börjar bli. Han tycker författarens ältande av sitt eget liv och sina älskarinnor börjar bli tjatigt.
Huvudpersoner förutom de två männen är Alains hustru Selena (Juliette Binoche), en berömd skådespelerska, bokförlagets unga digitala geni Laure (Christa Théret) och Léonards flickvän Valérie (Nora Hamzawi), pr-konsult med vänsteråsikter.
Vem som ligger med vem förutom sina riktiga partners, får ni själva se.
Och så prat, prat, prat, som sagt var. Över några glas vin diskuteras allt från hur tidningar och litteratur och världen i stort påverkas av strukturomvandlingen när världen blir allt mer digital och folk får större genomslag med några Twitter-rader än med en genomtänkt provocerande bok. Man anar att förläggaren Alains vilja att både förena det gammaldags och det nya på ett så smart sätt som möjligt, är de åsikter som Olivier Assayas själv har.
Det blir aldrig tråkigt, för samtalen är intressanta, spirituella och ofta väldigt roliga. Hade man kunnat flytande franska, hade man gärna – som i Woody Allen-filmen ”Kairos röda ros” (1985) – liksom hoppat in i själva filmen och med liv och lust själv deltagit i sammankomsternas vildsinta diskussioner och flirtande.
SE OCKSÅ: ”Never look away”. Den Oscarsnominerade filmen skildrar politik, konst och några människors liv under tre epoker av Tysklands historia.
VISSTE DU ATT… Olivier Assayas exsambo Mia Hansen-Løve gör filmen ”Bergman island”, som både utspelas och spelas in på Fårö?
JUST NU… väntar vi ivrigt på Guldpalmsvinnaren Hirokazu Kore-edas nya ”The truth” med Juliette Binoche och Catherine Deneuve. Tippas få premiär i Cannes i maj.