Mejla

Sylvia Balac

Göteborgs digitala filmfestival får mig att bli ung på nytt

Publicerad:
Uppdaterad:
Biograf Draken vid Järntorget i Göteborg.
Foto: Göteborg Film Festival
Biograf Draken vid Järntorget i Göteborg.

FILM

Leif Pagrotsky fattas, men Göteborgs digitala filmfestival får mig nästan att känna mig som 25 igen.

Göteborgs filmfestival har i många år varit mitt ljus i vintermörkret. En välbehövlig verklighetsflykt i skiftet mellan jobbiga januari och fanskapet februari.

 För 20 år sedan såg jag 30 filmer under en och samma festivals tio dagar, och då hann jag ändå med ett gäng seminarier och fester och vimmel och konserter på det. Ack ungdomens avundsvärda uthållighet.

Allteftersom åren gått har antalet filmvisningar jag besökt stadigt minskat. Det tog mig och mina vänner flera år att inse att det var lönlöst att boka in en film klockan 10 på morgonen eftersom de undantagslöst fick vaskas eftersom det är omöjligt att släpa sig iväg till en biograf i ottan morgonen efter en blöt kväll på hotell Riverton. Efter ytterligare några år insåg vi att även klockan 12.30 efter en festlig vimmelkväll med Leif Pagrotsky var att ta i. De senaste åren har vi inte bokat in en enda film före klockan 15. Eller efter klockan 18, man måste ju äta också. Vi började välja bort bigrafer också, ”Aftonstjärnan ligger för långt bort, Chalmers likaså, håll dig till Draken och Hagabion”.

I januari 2020 åkte jag bara ner sista festivalhelgen och såg ynka fyra filmer.

Men efter år av ”äh, ta en dokumentär och nåt med Isabelle Huppert” har årets digitala upplaga fått mig att åter hungra efter långdragna ryska dramer och polska komedier. Upplägget med att filmerna sänds under sex eller 24 timmar (och några längre än så) gör att jag ivrigt bänkar mig i soffan framför premiärerna.

När festivalen avslutas på måndag kommer jag att ha sett 20 filmer, med festivalpasset för 295 kronor blir det 14, 75  per film.

Det är inte samma sak som att knô sig fram i kön på biograf Draken vid Järntorget, på både gott och ont. Men smidigheten i den digitala festivalen är så imponerande att konceptet gärna får leva kvar i någon form även i framtiden. Vi vet ju inte när denna pandemi är över, eller när nästa slår till.

Publicerad: