Glädjelös resa med Steve Bannon på korståg mot EU

Ny dokumentär följer förre Trump-medarbetaren

Stefan Hedmark

The brink

Regi Alison Klayman.

FILMRECENSION. Steve Bannon visste hur han skulle få Donald Trump vald till president i USA.

Vet han hur han ska få Europas högerextrema att knäcka EU inifrån?

DOKUMENTÄR. Det börjar med att Steve Bannon, den före detta bankiren och mediaprofilen som med viss rätt kan skryta med att Donald Trump är president tack vare honom, minns ett besök som han gjorde i Auschwitz-Birkenau. Han förundras över den tyska ingenjörskonsten, det fullständigt nattsvart absurda i hur en grupp män, den tyska eliten, kunde sitta och planera ett perfekt utfört massmord på så stor skala.

Allt är elitens fel. Det finns flera andra scener i filmen där Steve Bannon konfronteras med det faktum att han inspirerar nynazister och att den regim han har hjälpt fram i USA orsakar större hat mot invandrare. Allt bemöter han enkelt med huvudskakningar och genom att muttra ”nej, nej”.

I den värld där Bannon är fixstjärnan förklaras andra världskrigets nazism med att det är en version av socialism. Och nutida nazism finns ju knappt? Det går att blunda för allt bara man förvränger saker och ting tillräckligt.

Inom den amerikanska extremhögern, som mer eller mindre har ätit upp den politiska konservatism som det republikanska partiet brukade stå för, är Bannon en hjälte, en man som avskyr eliten och som genom Trumps ”folklighet” har tvingat gammaldags republikaner att knäböja för honom.

I Bannons värld måste folket slåss mot ”eliten”, ett begrepp där mycket får plats – socialister, globalister, invandrarkramare, universitet, demokrater, EU, Davos-miljardärer.

Har ofta fel

Han har ofta fel, inte bara när det gäller fakta, utan även strategier. Filmen tar upp det förödmjukande i att Bannon tvingades lämna Vita huset, en tjänst han förstås dissar i efterhand. Relationen med Trump förblir komplicerad.

Vi ser hur hans hejdlöst dåliga omdöme får honom att stötta den pedofilanklagade domaren Roy Moore under ett senatsval i Alabama som gick så dåligt för republikanerna att en demokrat valdes för första gången på nästan 30 år.

Och vi ser honom kämpa med valmöten inför förra höstens mellanårsval i USA, som slutade med att republikanerna förlorade representanthuset.

En misslyckad figur – men Steve Bannon är fortfarande farlig. Större delen av filmen tar oss med på hans resor till Europa där han möter diverse profiler inom de högerextrema rörelserna, inte minst Brexitförespråkaren Nigel Farage och de nationalistiska krafter som sedan förra året leder Italien.

Vi ser honom äta middag med bland andra Kent Ekeroth (SD), även om Bannon i en senare tragikomisk scen känner ett behov av att distansera sig från så kontroversiella figurer.

Hundraprocentigt hängiven

Det stora projektet i Europa går ut på att samla och stärka de högerextrema inför EU-valet i år. Det är ju först när man samarbetar globalt som man kan åstadkomma saker, ironiskt nog. Där återstår det att se om han lyckas eller misslyckas.

”The brink” kuskar runt med Bannon och tecknar ett glädjelöst porträtt av en man som är hundraprocentigt hängiven sitt uppdrag, till skillnad från de unga män som arbetar för honom och som får honom att sucka. Han vet hur han ska manipulera, inte minst medier. En dokumentär av den här typen blir ofrånkomligen på gott och ont – filmen avslöjar honom, men sprider också hans hatbudskap.

Det finns en karisma och skärpa i karln som gör att vi fascineras, vare sig vi vill eller inte.

”The brink” har biopremiär på fredag, den 19 april.