Vi behöver musikaler som utmanar
Men på bio går bara det brett folkliga hem
KRÖNIKA. 2020 börjar med en utskälld musikal om katter.
Kommer året att sluta med en hyllad musikal om gängkriminalitet?
Musikaler kan smeka medhårs och de kan utmana. ”En del av mitt hjärta” är ett exempel på den förra sorten. Förhoppningsvis attraherar den biobesökarna till större grad än ett annat svensk musikaliskt försök från tidigare i år, ”Eld & lågor”. Där var det Mårlind & Stein som kom hem från Hollywood för att bjuda på en 40-talsfantasi om Gröna Lund till tonerna av diverse modernare poplåtar.
Filminstitutet kämpade med analysen av vad det var som gick snett och kom fram till att det kanske berodde på dålig marknadsföring och hård konkurrens. Kanske vet inte folk vad Gröna Lund är?
Nåja. Problemet med ”Eld & lågor” var att varken musiknumren eller romansen mellan de färglösa huvudrollsinnehavarna berörde. Det man hade var en spännande grundidé och en mycket läcker yta.
Bör räcka lång väg
Hur det går för ”En del av mitt hjärta” vet vi inte än. Den har förvisso inte samma visuella fyrverkeri, men behövs det? Inbakat i konceptet finns alla djupt folkliga Tomas Ledin-låtar, somriga västkustvyer samt två sympatiska huvudrollsinnehavare, Malin Åkerman och Jonas Karlsson. Dessutom är den rolig. Det bör räcka lång väg.
Men är det bara den här typen av superbreda, glada jukebox-musikaler som folk vill se då, suckar väl cynikern. Är det bara Mamma Mia, Tomas Ledin och We will rock you-skrålande som placerar rumpor i biofåtöljerna? Det verkar så.
”Cabaret” känns långt bort, musikalen som utspelas i Berlin 1931, strax före nazisternas maktövertagande. Soundtracket hade nattsvarta låtar som illustrerade antisemitism och nazihot på ett sätt som fick det att krypa i skinnet. Mys med hela familjen? Nein. Ändå blev musikalen en stor publiksuccé på 1970-talet. Skulle det ske i dag?
Lustfyllt skrivna sågningar
Filmversionen av ”Cats” hade premiär i USA i dagarna. Bland de lustfyllt skrivna sågningarna fanns ändå antydningar om att det är något så skruvat att det måste ses. En recensent kallade den till och med ”oroväckande erotisk”. Låter som ett måste. Svensk biopremiär den 17 januari.
I slutet av året kommer även Steven Spielbergs nyinspelning av ”West side story” (1961). Där kan man fråga sig vad poängen är eftersom originalet i det är närmaste perfekt. Men kanske har den något att säga oss i dessa tider av ohämmad gängkriminalitet.
Musikaler som utmanar? Vi håller tummarna. God fortsättning.
3 udda filmmusikaler
- ”Det bästa lilla horhuset i Texas” (1982)
- ”Cry-baby” (1990)
- ”Hedwig and the angry inch” (2001)
Glöm inte att gilla Nöjesbladet FILM på Facebook för filmnyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.