Dags för den svarte soldaten att träda fram

Men älskade filmklassiker behöver inte släpas i smutsen

Chadwick Boseman i ”Da 5 bloods”.

KRÖNIKA. Att skildra Vietnamkriget på film är ofta en fråga om att mogna.

Spike Lee tycker det är dags för nästa steg i processen.

Det finns en scen i början av Spike Lees Netflix-aktuella ”Da 5 bloods” som visar tydligt vilken lucka i den amerikanska filmhistorien som regissören vill täppa igen.

Filmens fyra huvudpersoner, afroamerikanska Vietnamveteraner som har kommit tillbaka till Saigon för första gången sedan kriget tog slut, tar en kvällspromenad tillsammans med en vietnamesisk guide. Samtalet glider in på Rambo-filmerna. ”Sly! Och han den där Walker Texas Ranger! Alla Hollyweird-jävlar som ska tillbaka och vinna kriget i efterhand och rädda fiktiva krigsfångar!” De skrattar, skakar på huvudet. ”Tänk om de någon gång gjorde en film om riktiga hjältar, som Milton Olive”.

Spike Lee klipper snabbt in ett porträtt av Olive och vi får veta att han var en 18-årig, svart soldat som fick USA:s mest prestigefyllda militära utmärkelse postumt efter att ha kastat sig på en granat för att rädda sina kamrater.

Psykologiska effekter på veteraner

Det finns en oerhörd mängd berättelser som bara väntar på att filmatiseras. Genom decennierna har Vietnamkriget skildrats grundligt av Hollywood, ofta på ett sätt som har följt hur samhällets syn på kriget har utvecklats.

De psykologiska effekterna på veteraner togs upp på ett mycket framgångsrikt sätt 1978 i ”Deer hunter” och ”Hemkomsten”. Under den flaggviftande Reagan-eran såg vi enskilda soldater ”vinna” kriget när armén svek. I ”Plutonen” och ”Född den fjärde juli” fokuserade Oliver Stone på en mer realistisk skildring av soldaten, även inom fredsrörelsen efter kriget.

Det finns gott om utrymme för nya vinklar och människoöden. Visst är det till exempel dags för den afroamerikanske soldaten i Vietnam att träda fram på vita duken.

”Vitt frälsar”-perspektiv

I sociala medier fokuseras det ofta på det negativa. Filmer som har blivit klassiker och älskats av miljoner människor världen runt ska helst helt och hållet släpas i smutsen för att de har ett ”vitt frälsar”-perspektiv eller inte anses vara ”upplysta” på ett tillfredsställande sätt.

Låt oss fortsätta älska (och diskutera) de filmerna, när det är välförtjänt. Och låt oss även se fram emot en film om Milton Olive.


Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.

Följ ämnen i artikeln