Film

Bakom masken med ’Mission: Impossibles’ hjältar – på film och tv

I år är det dubbelt jubileum för Jim Phelps och Ethan Hunt

Av: 

Stefan Hedmark

Tom Cruise i ”Mission: Impossible” (1996).
Tom Cruise i ”Mission: Impossible” (1996).

FILM

I år är det 55 år sedan serien ”Mission: Impossible” hade premiär på amerikansk tv. Det är även 25 år sedan den första filmversionen med Tom Cruise i huvudrollen visades på bio.

Det är ett högst levande koncept, med en sjunde och åttonde film på väg.

Ert uppdrag, kära läsare, om ni väljer att ta er an det, är att läsa om hur allt började – och få veta hur Cruise gjorde sina galnaste stunt.

I Tom Cruises ”Mission: Impossible”-filmer, som har dragit in över 30 miljarder kronor världen runt, är allt större och dyrare. Kanske är historierna lite krångligare – men har även en större nypa humor. På det stora hela är det dock inte så stor skillnad från de ursprungliga tv-serierna.

Allt började på 1960-talet då hemliga agenter lurade i varje form av underhållning. Det var då som John le Carré lämnade karriären inom MI6 för att skriva böcker om spionen George Smiley. På bio använde sig James Bond av extravaganta uppfinningar för att besegra skurkar som ville ha världsherravälde. På tv gick flera spionserier, inte minst ”Mannen från U.N.C.L.E.”.

Inledningen på varje avsnitt av ”På farligt uppdrag”.

Berömd tändsticka tänder stubin

Den serie som kom att skörda störst framgångar i genren är utan tvekan ”Mission: Impossible” (svensk titel: ”På farligt uppdrag”), skapad av Bruce Geller två år efter ”U.N.C.L.E.”. Strukturen i avsnitten var tydlig. Efter inledningen, med den berömda tändstickan som tänder en stubin till tonerna av Lalo Schifrins odödliga musiktema, erbjöds agenternas ledare ett nytt uppdrag som presenterades i form av en bandinspelning. Så fort presentationen var över självförstördes bandet. Agenterna arbetade för den mystiska organisationen IMF och under seriens gång kämpade de mot skurkar bakom järnridån, i tredje världen och på hemmaplan.

Uppdragen gick alltid ut på att nästla sig in hos fienden på olika sätt, inte minst med hjälp av ansiktsmasker av latex. Sofistikerad teknologi gjorde att agenterna kunde arrangera komplicerade blåsningar. Det var spänning i fantasieggande miljöer... men här fanns ett mörkare drag än i ”U.N.C.L.E.”. En stor del av uppdragen gick ut på att ta livet av misshagliga utländska figurer, vilket ibland påminde om storpolitiken på ett obehagligt sätt. Visst hände det att oskyldiga fick sätta livet till. Agenternas privatliv fick publiken sällan veta så mycket om.

Den ursprunglige huvudrollsinnehavaren i ”På farligt uppdrag”, Steven Hill, fick sparken efter en säsong på grund av samarbetssvårigheter. Det var då tv-publiken mötte Jim Phelps (Peter Graves) för första gången. Under de följande åren ledde han en styrka som bestod av bland andra Martin Landau och Leonard Nimoy.

Peter Graves i ”På farligt uppdrag”.

Återanvände gamla manus från originalserien

Serien lades ner 1973 efter sju säsonger, men kom tillbaka 15 år senare, även nu med Graves i huvudrollen som Jim Phelps. Orsaken var inte att fansen krävde det. Hollywood skakades av en manusförfattarstrejk 1988, vilket gjorde att få nya manus fanns tillgängliga. Ett ljushuvud på tv-bolaget ABC kom på idén att återanvända gamla manus från originalserien, med uppdateringar här och var. För att ytterligare snåla in på omkostnader spelades serien in i Australien. Det höll i två säsonger.

Tom Cruise var ett barn när originalserien visades – och ett fan. När han i vuxen ålder hade nått tillräckligt stora framgångar som skådespelare för att kunna starta ett eget produktionsbolag på 1990-talet var drömmen att göra film av den gamla favoriten. Kanske var början lite ostadig; det sägs att Cruise inte kom överens med regissören Brian De Palma. Men redan där sattes formeln någorlunda, med vilda stunt och djärva försök till att skaka om tv-seriens konventioner.

Kanske lite för djärva? Cruise spelade en yngre IMF-agent, Ethan Hunt, vars karriär börjar med att han avslöjar den legendariske Jim Phelps (i filmen spelad av Jon Voight) som en förrädare. Att förvandla en så pass legendarisk figur till skurk var kontroversiellt. Inte minst Peter Graves själv uttryckte missnöje med Phelps bittra öde.

Bakom masken med Tom Cruise.

Tom Cruise fyller 60 nästa år

Har seriernas Jim Phelps och filmernas Ethan Hunt något gemensamt? Det skulle vara att de är asexuella, kallblodiga män, även om försök har gjorts i filmerna att värma upp Cruises rollfigur och visa honom som en man med känslor och ett inre tankeliv.

Vi kan vara säkra på att dagen kommer då det blir dags att rycka masken av en ny ledare för IMF-teamet, man eller kvinna. ”Mission: Impossible” lär leva vidare – även efter Tom Cruise. Han fyller 60 nästa år. Men visst blir det både en sjunde och åttonde film, del av ett troget samarbete sedan 2015 mellan Cruise och manusförfattaren och regissören Christopher McQuarrie.


80-talsversionen av ”Mission: Impossible”, med Peter Graves i centrum. Serien visades på SVT i Sverige.

Samtliga tv-serier och filmer

  • ”På farligt uppdrag” (1966–1973), 171 avsnitt.
  • ”Mission: Impossible” (1988–1990), 35 avsnitt.
  • ”Mission: Impossible” (1996), regi Brian De Palma.
  • ”Mission: Impossible II” (2000), regi John Woo.
  • ”Mission: Impossible III” (2006), regi J J Abrams.
  • ”Mission: Impossible – Ghost protocol” (2011), regi Brad Bird.
  • ”Mission: Impossible – Rogue nation” (2015), regi Christopher McQuarrie.
  • ”Mission: Impossible – Fallout” (2018), regi Christopher McQuarrie.

Sjunde och åttonde filmerna beräknas få premiär 2022 och 2023.


Barbara Bain med maken Martin Landau i ”På farligt uppdrag”.

Kvinnorna i ”Mission: Impossible”

Cinnamon Carter (Barbara Bain). Carter var medlem i IMF-styrkan under de första tre säsongerna av ”På farligt uppdrag”. Hennes jobb var oftast att agera lockbete; hon hade ett sidojobb som internationell supermodell. Bain led av klaustrofobi, vilket gjorde att hon vägrade bära masker, vilket anpassades till rollfiguren. Bain var gift med Martin Landau, som spelade en annan agent i IMF-styrkan; båda lämnade serien samtidigt på grund av kontraktsbråk.

Shannon Reed (Jane Badler). Reed dök upp först i tolfte avsnittet av ”Mission: Impossible” 1988 då hon ersatte en annan kvinnlig agent som hade blivit mördad. Hon kom från Secret Service och första uppdraget var att lösa mordet på kollegan. För svenska tittare var det en chans att se Badler spela hjälte efter att ha skrämt livet ur en generation tv-tittare som rymdödlan Diana i tv-serien ”V” några år tidigare.

Rebecca Ferguson i ”Mission: Impossible – Rogue nation”.

Ilsa Faust (Rebecca Ferguson). Faust har blivit den mest framstående kvinnan i filmversionerna. Hon dök först upp i ”Rogue nation” 2015 där hon arbetade för ett hemligt syndikat bestående av före detta underrättelseagenter. Terrorist eller hjälte? Den frågan brottades Ethan Hunt med, men Faust blev en tydligare vän och kollega i ”Fallout”, balanserande någonstans mellan IMF och hennes gamla arbetsgivare, MI6. Ferguson återvänder som Faust i den kommande sjunde filmen.


Tom Cruise i ”Mission: Impossible” (1996).

Tom Cruises galna stunt

Tåget. I första ”Mission: Impossible” (1996) utspelar sig slutstriden på taket av ett höghastighetståg på väg från London till Paris. Det mesta spelades in i en studio, men i kraftig motvind – Tom Cruise ville att det skulle synas att tåget färdades extremt fort och såg till att en vindmaskin införskaffades som skulle kunna blåsa honom av tåget. Man skulle kunna se hur ansiktet förvrängdes i vinden, var tanken. Scenen spelades in med en vindstyrka på som mest 62 sekundmeter, betydligt kraftfullare än orkannivå.

Berget. Visst ägnar sig Cruise åt friklättring i inledningsscenen av ”Mission: Impossible II”, visserligen med en sele, men inget annat skydd. Där var det ingen studio, utan ett 600 meter högt berg i Utah. Cruise skadade sig i axeln när han hoppade över från en sida av berget till en annan.

Tom Cruise i ”Mission: Impossible – Ghost protocol”.

Skyskrapan. I den fjärde filmen i serien klättrade Cruise igen, den här gången på utsidan av världens högsta byggnad, Burj Khalifa i Dubai. Scenen spelades in 500 meter upp i luften och Cruise bar en sele som var fastspänd i flera kablar som satt fast i byggnaden (de raderades sedan i datorn under efterarbetet). Scenen, som även visar hur Ethan Hunt faller vid ett tillfälle, krävde mycket förarbete och selen satt åt så hårt att Cruise kände blodcirkulationen strypas.

Tom Cruise i ”Mission: Impossible – Rogue nation”.

Flygplanet. ”Rogue nation” har två avancerade stuntscener för Cruise. I den första hänger han på sidan av ett Airbusplan som är på väg att lyfta. Cruise spändes fast även här med kablar som sedan suddades ut i filmens efterarbete. Han bar särskilda linser som skyddade ögonen mot vindstyrkan och eventuella föremål som skulle kunna komma flygande (man höll god utkik efter fåglar). Cruise gjorde om stuntet åtta gånger och planet lyfte till som mest en höjd av 1500 meter. Han träffades av småsten vid ett tillfälle och sa efteråt att det kändes som att bli skjuten.

Tom Cruise i ”Mission: Impossible – Rogue nation”.

Dykningen. Den andra stora prövningen för Cruise i ”Rogue nation” innebar att Ethan Hunt skulle dyka ner för att öppna ett valv. Faran för Hunt var att han skulle vara tvungen att hålla andan länge – och det blev även utmaningen för Cruise. Visserligen spelades scenen in i flera etapper, men Cruise tränade ihop med en dykare på att kunna hålla andan längre. Det blev så ansträngande för stjärnan att han var utmattad efteråt, hade svårt att fokusera och glömde repliker, enligt en intervju i New York Times med regissören Christopher McQuarrie.

HALO-hoppet. Ett verkligt HALO-hopp hade aldrig utförts i en film förut, men det ville förstås Cruise göra i ”Fallout”. Stuntet innebar att han skulle hoppa från en hög höjd, från mer än 7000 meter, och inte lösa ut fallskärmen förrän marken närmade sig, med mindre än 1000 meter kvar. Det tekniskt komplicerade stuntet, som var uppdelat i tre sekvenser, utfördes i Förenade Arabemiraten. Det krävdes 106 hopp för att få tillräckligt med bilder för scenen. De som hoppade var Cruise, Henry Cavills stuntman samt en kameraman.

Tom Cruise i ”Mission: Impossible – Fallout”.

Helikoptern. Den avslutande uppgörelsen i ”Fallout” innehåller ett farligt stunt där Ethan Hunt jagar skurken i en helikopter. Regissören McQuarrie har kallat det den värsta scenen de spelade in och att de aldrig hade gjort det om de vetat hur besvärligt det skulle bli. Cruise la sig i intensivträning och lärde sig flyga helikoptern på sex veckor. Inspelningen (som skedde i Nya Zeeland) blev oerhört snäv där faran hela tiden fanns att rotorbladen skulle träffa antingen den andra helikoptern i jakten eller närliggande klippor.


Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.

ANNONS EXTERN LÄNK

Sprid julkänsla med de vackraste julblommorna! Skicka blombud med Interflora här!

Interflora

Publisert:

LÄS VIDARE

Fullt med dokumentärer om sport – här är guide till streamingpärlorna

ÄMNEN I ARTIKELN

Film

Tom Cruise

Brian De Palma

Rebecca Ferguson