Toppregissörer i upprop

helskärm

Flera tongivande regissörer oroar sig för att SFI ska börja ge stöd till färre och större filmer.

En "naiv och farlig utveckling", skriver de i en debattartikel.

Men Filminstitutet avfärdar farhågorna.

Regissörer som Tomas Alfredson, Amanda Kernell och Mikael Marcimain skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter om sin oro över att Svenska Filminstitutet (SFI) ska börja stödja större och färre filmproduktioner för att låta svenska filmer konkurrera kommersiellt på en internationell marknad.

"Vi tycker att denna utveckling är naiv och rent av farlig", skriver de totalt 23 undertecknarna, som menar att det vore spekulation med skattebetalarnas pengar, som i stället bör gå till att "i första hand utveckla svensk films särart."

"Ingen grund"

Svenska Filminstitutets vd Anna Serner säger till TT att det inte finns några planer på en inriktning mot större och färre filmer.

– Jag vill dementera de här ryktena, som även har nått mig, om större budgetar till färre filmer. Jag hade möte senast i går med några av artikelförfattarna och då kunde vi förklara att det inte finns någon grund för det, säger Anna Serner.

Hon påpekar att SFI idag har ett brett uppdrag och finansierar både smalare och bredare film, vilket hon i dagsläget tycker är värt att värna och påpekar att de mer personligt hållna filmerna som nämns i debattartikeln ("Spring Uje spring", "Pleasure" och danska "En runda till", reds anm) alla har fått stöd av SFI.

– När det gäller de breda filmerna, biograffilmerna, så skulle de inte göras utan våra, offentliga pengar. Det finns för lite kapital där ute men det är möjligt att det kan förändras. Vi ser ju hur Netflix och andra gör storfilmer som de strömmar men också släpper på bio, så det skulle inte förvåna mig om de kan göra svensk storfilm som också kan gå på bio – men där är vi inte i dag.

Ny filmutredning

Regissörsuppropet uppmanar Svenska Filminstitutet, och ytterst regeringen, att ta ställning i frågan vem som ska leda svensk film in i framtiden: "Livet är kort och vi ska alla dö. Frågan är vilken film och filmbransch vi lämnar efter oss till kommande generationer".

– De slår huvudet på spiken på den framtida diskussionen som man verkligen behöver ha avseende vårt uppdrag. Det kommer nog inom ett par år ett behov av en ny filmutredning, för det här är en politisk fråga. Det är inte vi som har skrivit uppdraget, säger Anna Serner.