Markus Larsson: Den sämsta finalen i modern tid

”Appen gör framför allt att publikens röster blir mindre värda”

Nano ”vann”.

Robin Bengtsson kom trea.

Men det blir herrmodereklamen som får representera Sverige efter en av de knasigaste finalerna någonsin.

Tacka appen för det.

En kär gammal debatt lär brisera igen.

Det blev de internationella jurygrupperna som avgjorde finalen av Melodifestivalen 2017. Precis som de flesta trodde på förhand.

Och vad ska vi med jurygrupperna till?

Det finns en poäng. Momentet höjer spänningen i programmet eftersom slutresultatet inte blir lika enkelt att förutspå genom att titta på, exempelvis, Spotify.

Och kanske, och det är ett väldigt stort ”kanske”, ger de utländska rösterna en hint om hur gångbart ett bidrag är i Eurovision Song Contest.

Det har trots allt gått bättre för Sverige i ESC efter att jurygrupperna infördes, och inte tvärtom.

Ingen bryr sig längre

Problemet här är appen.

SVT kan sitta och gaffla om röstrekord hit och röstrekord dit – det är ingen som bryr sig längre.

Men appen gör framför allt att publikens röster blir mindre värda. När framför allt barn, och säkert en del vuxna, sitter och trycker på alla sina favoriter i finalen smetas resultatet ut.

Det skilde 5,2 procent mellan årets etta (Nano) och årets jumbo (Owe Thörnqvist). Men förutom de tre populäraste låtarna skilde det bara 1,2 procent mellan fjärdeplatsen och tolfteplatsen.

Wiktoria mest spelad på Spotify

Under sådana förutsättningar blir juryn helt avgörande. Wiktoria, som har den mest strömmade låten på Spotify hittills, slutar sexa. Det känns hårt och konstigt. Och det har aldrig tidigare hänt att folkets trea har vunnit.

Fler än jag har skrivit det förr, men det behöver sägas igen – det finns en del att skruva på när det gäller hjärtröstningen.

Sedan kanske det bara var ett sådant år. Det fanns ingen given vinnare. Det var sällsynt tokjämnt i stället.

Kommer klara sig ok i Europa

Hur kommer det då att gå för Dressmann-reklamen?
Erfarenheten säger att ett eller två bidrag måste sticka i väg ordentligt i Melodifestivalen för att vinna i Europa. Det är alltid ett tecken på att även andra länder kommer att bli golvade. Musiksmaken är sig ganska lik, oavsett land.

Men med tanke på att ESC i år mest består av ballader så kommer ”I can't go on” med Robin Bengtsson säkert att klara sig... helt ok.

Och det krävs nog en hygglig placering i Kiev för att inte jurygrupperna ska släpas till giljotinen i maj.

Lycka till.

Ärketöntigt nummer

Med det sagt – ”I can't go on” är en bra poplåt. Däremot är själva numret ärketöntigt.

Det krävdes en massa upptåg och gyckel för att Bengtsson skulle bli en någorlunda trovärdig sång och dansman.

Ett rullband, till exempel. Plus tävlingens stelaste kavajdans. Ordet ”freaking” får inte glömmas bort, förstås. Och inte minst – ett ”finemang”-tecken med handen som ingen vettig människa har använt sedan 1952.

Skulle en sådan show vara modern? Sluta skoja nu, jag orkar inte mer. Jag har skrattat tillräckligt mycket i år. Det räcker.

Innehållsmässigt var årets final den sämsta jag sett.

Hårda ord, kan tyckas.

Fullständigt tondövt

Men förutom Zara Larsson höll sketcherna, manuset, humorn och mellanakterna en pinsamt låg nivå, något som över huvud taget präglade vartenda program.

Majoriteten av låtarna må vara generiska, men där finns det en tydlig utveckling och modernisering. Därför är det synd att resten av programmet är fullständigt tondövt och dumt och löjligt och bakåtsträvande. Det här var inte Sveriges största tv-program – det var i långa stunder en förolämpning.

Vad handlade till exempel jippot ”Din mamma jobbar inte här” om? Det var några minuter av våra liv som vi aldrig, aldrig får igen.

Årets upplaga av Melodifestivalen kommer glömmas bort redan på måndag.

Och tur är väl det.

Nästa år fyller SVT förhoppningsvis programmet med ett bättre, mer genomtänkt och smartare material.

Annars finns det bara en sak kvar att säga:

Loreen var bäst.


Markus lista:

1. Loreen

Hon kom, hon såg, hon gick inte till final. Ingen hade ett starkare och mer explosivt nummer än Loreen. ”Statements” var helt enkelt för bra för årets tävling.

2. Nano

”Hold on” var finalens bästa låt. Och han fick välförtjänt nog flest röster av publiken.

3. Zara Larsson

Framträdandet kunde ha varit längre, men det finns en anledning till att hon inte behöver tävla i Melodifestivalen för att få uppmärksamhet.

4. Wiktoria

Bara sexa? Vilket skämt.

5. Clara Henry

Det märks att hon passar som programledare. Stabil och lugn, rakt igenom. Men det kändes aldrig som att hon fick vara sig själv. Hon är roligare än så här.

6. Benjamin Ingrosso

Kul att jurygrupperna uppfattade potentialen. ”Good lovin’” förvaltar det amerikanska soulpoparvet väl.

7. ?

Får hoppa över den här platsen. Kommer inte på något.

8. Mariette

Också värd fler poäng än hon fick.

9. Robin Bengtsson

Grattis. Att sluta trea hos folket och ändå vinna är på sätt och vis schlagerhistoria.

10. David Lindgren

Han gjorde väl vad han kunde. Hans schlagermedley var ett av få påhitt i år som fungerade.

11. Crewet

Egentligen alla säsongers etta. Teknikerna, råddarna, kamera- och studiomännen, de som bygger scenen och alla andra utanför rampljuset. De får showen att skina i rutan, även om de ibland måste polera hopplösa bajskorvar. Det är ett smutsigt jobb, men någon måste göra det.