LISTAN: Årets mest konsertspäckade kväll?
Håkan Steen väljer fem saker i musikvärlden
Varje fredag turas musikredaktionens medarbetare om att dela med sig av åsikter, tips och nyheter.
Den här veckan anar Håkan Steen ett potentiellt rekord i musikevenemang och firar en favoritskiva som fyller jämnt.
1. Årets mest konsertspäckade kväll?
Ända sedan konserter för något drygt decennium sedan tog över från skivor som den mest lukrativa delen av musikindustrin har de svenska livesomrarna fått oss på Aftonbladet att tömma hela lagret på vinjetter som ”supersommaren” och ”monstersommaren”.
Ingen sommar kommer dock i närheten av den explosion av turnéer, stadionkonserter och festivaler som ligger framför oss de närmaste tre månaderna. Oändliga mängder pandemiuppskjutna gig ska betas av och många nya har bokats på längs vägen.
Kanonkul för oss som gillar konserter, förstås, även om det blir en del lyxproblem i form av smärtsamma val.
Just i dag slås till exempel eventuellt rekordet i antal intressanta evenemang på en och samma kväll: Lalehs 40-årskalas på Ullevi, ännu en späckad dag på Sweden Rock, i Stockholm Iggy Pop på Filadelfia, Rosendal Garden Party med The National, Sharon Van Etten och Cat Power samt den synnerligen älskvärda festivalen Sthlm Americana med bland andra Daniel Norgren och The Felice Brothers. Med mera.
Aftonbladets musikredaktion bevakar så mycket som vi bara hinner. Och fortsätter givetvis med det framöver. Allt för att ni inte ska behöva missa något viktigt från vad som i vissa vinjettsugna kretsar redan kallas superdupersommaren.
2. Wilco goes country
”Cruel country” är givetvis en dubbeltydig albumtitel på nya Wilco-albumet, som både syftar på tillståndet i Chicago-orkesterns hemland och bandledare Jeff Tweedys komplicerade relation till country. Men det var så här akustiskt, tillbaka till rötterna-orienterat och live i studion-spontant det blev den här gången. Ofta låter Wilco alldeles förträffligt, som i “Falling apart (right now)” eller “A lifetime to find”, även om hela 21 låtar möjligen var att ta i.
3. Seinabo står aldrig still
Nio år efter klassiska debutsingeln ”Younger” är Seinabo Sey fortfarande sällsynt skicklig på att göra musik som balanserar mellan djupa rötter och absolut nutid. Inte minst på den nya dubbelsingeln, tillika det första vi hör från tredje albumet som lär dyka upp i höst. Varmt minimalistiska ”Blessed” känns som ett slags hypermodern gospel i sin läckra korsning av jazz och r’n’b. I ”Blackstar” vågar hon sig längre in i hiphop än någonsin. Så är det också en hommage till tonårshjälten Mos Def.
4. Win-win-situation
Umeå-bandet Winhill/Losehill har gjort två av det senaste decenniets finaste svenska album men när de i fjol släppte fantastiska balladen ”Have you been working” hade vi inte hört något på sex år. Det skulle till en crowdfundingkampanj för att få tredje plattan klar. Hatten av till alla som pyntade för ”The grief”, som släpps nästa fredag, är ännu en strålande Winhill/Losehill-skiva, med omedelbart berörande sånger om de eviga frågorna. Fans av Bon Iver, The Band eller andra Umeå-stjärnor som Deportees och Isolation Years riskerar rentav att falla handlöst.
5. Ziggy 50
”The rise and fall of Ziggy Stardust and the Spiders From Mars” var inte bara albumet som 1972 gjorde David Bowie till superstjärna. Det var också albumet som 1983 fick en tolvåring i Växjö att gå från väldigt musikintresserad till närmast besatt. Jag hade upptäckt Bowie via då aktuella ”Let’s dance” men letade mig snabbt bakåt och fann ”Ziggy”. Två vinylsidor av glödgad rock’n’roll, sköra ballader, rymdmystik, dekadens, undergångsromantik, akustisk soulpop och dödligt coola riff. Elva fempluslåtar och biljetten till en mycket mer spännande värld. Jag har kallat skivan världens bästa sedan dess och planerar inte att sluta. På torsdag fyller den 50.
Fem låtar: punkrock och pop-poesi
”EN DIKT, EN BOK, ETT BAND”
Jonas Lundqvist
”Nu står jag här i duschen/kall som fan så kroppen inte går isär/för tennisen betalar min rock’n’roll-karriär.” Pop-poeter av Jonas Lundqvists unika sort ska vi vara rädda om. Bara de nya pressbilderna är värda något slags pris. Den 2 september släpper han sitt femte album ”Den okända floden”.
”DIN HUND”
Bob Hund
Försvenskningen av The Stooges ”I wanna be your dog” är välbekant för Bob Hunds livepublik men först efter att ha spelat låten för Iggy Pop på Polarprisgalan valde bandet att ge ut den. Rockhistoriskt intresserade kan försöka plocka påskäggen med Iggys egna influenser som Bob Hund tvinnar in här och där. Och missa inte videon!
”PUNK ROCK LOSER”
Viagra Boys
Och på tal om Mr Pop: ett av punkfarfars svenska favoritband borde givetvis ha spelat på Polarpriset men råkade typiskt nog vara ute på turné. Icke desto mindre har de nu ännu en salt singel ute från juli-albumet ”Cave world”. Inte lite Iggy-sleaze över den.
”GHOST ON”
Angel Olsen
Inför nya albumet gick båda Angel Olsens föräldrar bort och hon kom dessutom ut som queer. Det fanns således att skriva om. ”Big time” är också en av årets hittills starkaste skivor, där Olsen hittar tillbaka till countryn och sjunger texter fullastade av dyrköpt insikt.
”WEATHER ALIVE”
Beth Orton
Första albumet på sex år från 90-talets hippaste brittiska folkpopröst kommer i september men titellåten finns redan ute. Sju minuter sordinerat glimmer på piano och gitarr, ett Van Morrison-mässande broderi på fri hand som skapar en stämning det är svårt att lämna.
Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik