Linnea Henrikssons parterapipop berör
Publicerad 2026-01-09 07.00
ALBUM När Linnea Henriksson sjunger om småbarnsårens vedermödor utan större musikalisk fanfar berör hon på djupet.
”Du & jag & mera tid” är en klok, konsekvent och empatisk skiva.
Linnea Henriksson
Du & jag & mera tid
Lite Jazzigt/Sony
POP ”I stunder av tvivel sträcker jag mig efter komikern Jonatan Unges ord. Att man aldrig ska utvärdera en relation under småbarnsåren, eftersom det är som att befinna sig mitt i en bombräd under Blitzen och samtidigt fundera på hur livet kan optimeras”, skrev Kristofer Ahlström nyligen i en utmärkt text i DN.
På sitt nya album är det precis vad Linnea Henriksson gör. Över tolv spår, dessutom. Det är imponerande hur Halmstadssångerskan verkligen zoomar in på sin relation. Likt under en parterapisession måste varje öm punkt beträdas och bankas ut innan timmen är över. ”Du & jag & mera tid” skulle kunna beskrivas som en romantisk komedi i kaosig vab-miljö.
39-åringen har fjorton år in i karriären så mycket på meritlistan att det kan vara svårt att hänga med på vad som egentligen är hennes huvudsakliga syssla. I fjol tävlade hon i Melodifestivalen. Lägg till medverkan i ”Så mycket bättre”, sommarpratare i P1, programledare för ”Musikhjälpen” och Melodifestivalen, deltagare i ”Körslaget”.
På femte albumet flyttar hon åter fokus till sitt artisteri. Ansatsen att skriva osminkat om en vuxen relation är oantastlig. Det hedrar Henriksson att hon faktiskt vill säga någonting med sin musik. På många sätt är skivan en inkännande skildring av allas våra tillkortakommanden i vardagen. De olästa böckerna av psykologen Martin Forster skrattar hånfullt från hyllan.
Min enda invändning är att texterna ibland kommer med en väl glättig svenskpop på lätt discobotten som flyttar fokus från Henrikssons empatiska penna. De unga artister som följt i hennes, Veronica Maggios och Molly Sandéns fotspår har dessutom förtripplats sedan senast hon gav ut ny musik.
Men ofta räddas musiken av sitt ömsinta tilltal. Henrikssons lugnt jazziga leverans skänker orden trovärdighet. Finast blir musiken när rösten får stå i centrum. Som i den tvivlande a cappella-balladen ”Oavsett” som beskriver känslan efter ett bråk: ”Försöker att hålla mig stark för oss båda/Men ingen är stark när man inte får sova”.
I fina hemmadiscon ”Denna kvällen är bara vår” dansar Henriksson och partnern ”över tvätt som varit vikt så många gånger”. En rad så mycket mer romantisk än många av kollegornas tonårsnostalgiska plattityder.
LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, X, Threads, Bluesky och Spotify för full koll på allt inom musik