Spellista: Den tuffaste och bästa oktobermusiken

Mattias Kling

helskärm

På sin nya singel uppmanar ett av metalvärldens största band lyssnaren att maxa livet.

Det är precis vad du kan göra här.

Via just den låten – och 199 andra som du hittar på månadens spellista.

Musikvärlden var inte riktigt beredd på det som träffade den i slutet av juni 1999. För även om den självfinansierade demoplattan ”Mate. Freed. Kill. Repeat.” hade släppts på självaste halloween tre år tidigare var det via det självbetitlade debutalbumet som nio rubbade Iowa-individer presenterade sig för allmänheten.

I en tid när nu metal var högsta mode och listorna toppades av grupper som Limp Bizkit och Korn klumpades Slipknot också ihop med nämnda subgenre, på gott och ont. För även om leveransen via skivbolaget Roadrunner och Ross Robinsons produktion garanterade höga utslag på trendtermometern var det här något annat. Något fulare, elakare, mer frånstötande och dysfunktionellt.

Ett sound för det nya årtusendet, helt enkelt. Hypen stegrades ytterligare av bandets kravalliknande liveframträdanden (ni som såg Sverige-debuten på Klubben i Stockholm i december samma år vet precis vad jag talar om).

När 2000-talet tog sina första andetag fanns det helt enkelt ingen som kunde mäta sig med den här vrickade truppen. Och därmed var startskottet avfyrat för en karriär som, även om den på senare år har varit aningen sporadiskt aktiv, får räknas till den moderna hårdrockens både underligaste och mest framgångsrika.

För samtidigt som den tidens konkurrenter nu på ett eller annat sätt för en kampliknande tillvaro är Slipknot, mer än 19 år efter debuten, fortfarande ett av scenens största namn. Och detta trots att de tvingats genomlida såväl interna stridigheter som basisten Paul Grays död 2010 och den kontroversiella skilsmässan från trummisen Joey Jordison tre år och ett halvt år senare.

Med detta i bakhuvudet är det knappast pumpamos att truppen, på dagen 22 år efter ovan nämnda demoskiva, släppte en ny singel. Förväntningarna på deras sjätte officiella studioskiva, fortfarande titellös och utan exakt släppdatum, är rimligt skyhöga – speciellt då den krångliga och murrigt ångestridna ”.5: The Gray chapter” (2014) knappast var i paritet med vare sig ”Iowa” (2001) eller ”Vol. 3: The subliminal verses” (2004).

Och av ”All out life” att döma har Slipknot något stort på gång till sommaren. Låt vara att frontmannen Corey Taylor har hyllat det nya materialet som det mörkaste och mest aggressiva Slipknot någonsin har släppt – dylikt uppsnack är närmast legio i branschen – men detta mer än fem minuter långa primalskrik bevisar att medelåldern i det här fallet knappast anländer med krämpor och mysiga testunder. Låten bjuder på blastbeats, moshriff, metallskrammel, samplingar och en refräng som för tankarna till ”All hope is gone” – samtidigt som den försiktigt gräver sig ut åt territorier som ännu inte har utforskats speciellt ingående.

Ett tillfälligt lyckskott eller ett första bevis på att Slipknot är på väg att presentera sitt starkaste album på ett och ett halv decennium? Det lär visa sig. Men fram till dess bjuder ”All out life” på en klockren smällkaramell. Och det en månad före den första advent (för en mer regelrätt recension, läs Sofia Bergströms analys här).

Men även den som är mer svalt inställd till Iowa-metal har mycket att kittla gillandenerverna med på månadens spellista. Precis så som sig bör på en låtsamling som sammanlagt mäter fjorton och en halv timme.

Den med smak för punk av det mer melodiska slaget ägnar naturligtvis den initiala uppmärksamheten åt Bad Religion, Direct Hit! eller Horror Section. Den moshsugne får sitt lystmäte av bland andra Sick Of It All, BillyBio (Biohazard-gitarristen Billy Graziadeis nya soloprojekt), Soulfly och Rise Of The Northstar. Mangelfantasten kan träna nackmusklerna till exempelvis Hate Eternal, Behemoth, Cryptopsy, Terrorizer och Outer Heaven – medan den som föredrar mer slickt sansade tongångar kan spetsa öronen åt Nordic Union, Kenny Leckremo, Papa Roach och Disturbed. För att nu nämna några få hållpunkter under den 200 låtar långa resan.

Och som alltid – spela högt eller låt bli.

LYSSNA PÅ ÄLDRE MÅNADSLISTOR HÄR!

Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik