Taylor Swift tar ett långt steg vidare

Publicerad 2020-07-24

Taylor Swift har utan förvarning släppt sitt mest överraskande album hittills.

ALBUM Taylor Swift överraskar med ett lågmält, folkindiefärgat album som både lyckas behålla den unika popkänslan och hitta nya spännande vägar framåt.

Betyg: 4 av 5 plusBetyg: 4 av 5 plus
Taylor Swift
Folklore
Taylor Swift/Republic/Universal


POP Taylor Swift skulle ha ägnat sommaren åt sin ”Lover fest”-turné, med sällsynta Skandinavien-besök i Oslo och på Roskildefestivalen.

Så blev det inte, av synnerligen välbekanta skäl. I stället för de inställda turnérepetitionerna visar det sig att den 30-åriga superstjärnan har ägnat coronakarantänvåren åt att spela in sitt åttonde album, vilket hon lyckades hålla hemligt ända fram tills hon själv släppte nyheten i går. Och nu är skivan ute.

Överraskningsstategin har tidigare aldrig varit något för Swift. Snarare har hennes skivsläpp föregåtts av minutiöst planerade kampanjer för att bygga upp maximalt intresse. Men nu släpper hon ”Folklore” både oväntat och rekordsnabbt, inte ens ett år efter förra albumet ”Lover”, för att det helt enkelt ”känns rätt” i den besynnerliga tid vi upplever just nu.

Även musikaliskt är det här ett med Taylor Swift-mått mätt radikalt nytt steg. Om ”Lover” var en tämligen bjärt kolorerad återgång till catchy pop är ”Folklore” avskalad, ofta ganska mörk och förhållandevis lågmäld.

Tidigare i veckan hade nog inte många gissat att vi skulle få höra en duett mellan Swift och Justin Vernon från Bon Iver, men nu finns ”Exile”, som på något märkligt vis är ett alldeles strålande möte precis halvvägs mellan Swifts naturliga popkänsla och Vernons ensligt ekande indierockmelankoli.

Vi hade inte heller trott att Aaron Dessner, gitarristen från det på många sätt svartklädda rockbandet The National, skulle bli en så tongivande samarbetspartner på ett Taylor Swift-album att den soundmässiga referens som inte sällan ligger närmast att ta till är just The National.

Men Swift har varit fan av bandet sedan länge och när hon och Dessner började skicka låtar till varandra klickade samarbetet enligt Dessner omedelbart och gick sedan enligt uppgift som en dröm. Han står som låtskrivare och producent på elva av 16 låtar och mötet låter i långa stunder bara självklart.

Även den betydligt mer välbeprövade samarbetspartnern Jack Antonoff, med sin sällsynta förmåga att balansera trovärdigt mellan kredd och kommers, finns med på flera låtar för att hjälpa till att sy ihop den nyfunna folkindievurmen till något som fortfarande ändå känns som ett Taylor Swift-album.

För det gör det, trots allt. ”Folklore” kanske inte kommer att bli sångerskans bredaste succé men har alla möjligheter att bli en stor fanfavorit à la åtta år gamla ”Red”.

Över spartanska arrangemang, ofta inte mer än piano, körer, lite stråkar och någon stillsamt plockande gitarr, sjunger Swift om egna och andras relationer, både i form av uppriktiga rapporter från vardagen (”This is me trying”) och nostalgiskt skimrande minnen från hennes ”roaring twenties” (”The 1”).

Hon skildrar otrohet i ”Illicit affairs” och är i ”Mad woman” välformulerat indignerad över hur starka kvinnor ofta skildras som ”arga”, samtidigt som hon skickar välriktade små giftpilar till en del ej namngivna fiender.

Men det är hennes självreflekterande och inte minst historieberättade sidan som får dominera. Hör till exempel de målande, detaljrika och mångtydiga ”The last great American dynasty” och ”Invisible string”, för övrigt två av de snyggast snidade poplåtar Swift har satt sitt namn under.

Som så ofta blir det en utmaning att få ett album om hela 16 låtar att fungera rakt igenom, och misstanken finns om att det hade kunnat gå att sålla fram ännu starkare spänning med något hårdare redigering.

Samtidigt kanske ”Folklore” behövde få bli precis det som den blev. För skivan är framför allt ljudet av en artist som än en gång gör upp med bilden av sig själv och tar ett långt, intressant steg vidare.


LYSSNA PÅ ALBUMET HÄR!


LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!


LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik