Spellista: De 99 tuffaste och bästa låtarna från februari

Uppdaterad 2021-03-11 | Publicerad 2021-03-10

”För vi har Soen i ögonen och spilld mjölk överallt…”

SPELLISTA. När allt är åt skogen – tacka fan för Soen.

Ur en kollektiv pandemitrötthet har de mejslat fram ett femte album som stolt reser sig över tidigare försök och presenterar progressiv musik som vare sig är särskilt snirklig eller svårlyssnad.

Ett smakprov från aktuella ”Imperial” hör du i spellistan nedan. Tillsammans med ett rejält gäng andra favoriter som faktiskt släpptes en nyss passerad månad.

Det är aningen svindlande att tänka att det var ett år sen livet som vi känner det innan dess upphörde, eller i alla fall sattes på paus. Den globala pandemin utlystes i början av mars, strax efter det började Sverige införa restriktioner som har förändrat vardagen i grunden.

Det går att säga att hela tillvaron gråmålades en smula. Det som gav färg åt det vardagliga gnetandet tvättades bort som över en natt, och den tillvaro som var då är till stora delar den vi har nu. De som är privilegierade nog att kunna göra så jobbar hemifrån, de som har hjärna därtill följer restriktioner och rekommendationer, ett utlyst paniktillstånd har blivit vardag.

Schack matt, god natt.

I alla fall tills vi kan väckas ur en slummer som inte inbegriper resor till fjällen för de som har råd eller att gå ut på gatorna och vifta mot Soros och 5G för de som saknar fast mark under fötterna.


Det går emellertid att hitta positiva saker som detta utdragna undantagstillstånd har fört med sig. Ett år utan andra tidsslukande aktiviteter har kreativa personer satta i mer eller mindre utsträckt karantän fått mer tid att ägna sig åt att skapa, vilket inte minst gäller världens musiker. Utan den skarpa deadline som vanligtvis sätts av framtida turnéplaner och andra offentliga åtaganden har själva skapandeprocessen kunnat ta tid. Möjlighet har getts att slipa på det lite ofärdiga, att sålla och sortera, välja och vraka, att förfina.

Så även när det gäller det svenskrotade stjärngänget Soen.

Jag får redan här kasta in en liten brasklapp och erkänna en sak. Egentligen släpptes ”Imperial” redan den 29 januari, och borde därmed vara diskvalificerad från den nu aktuella uppräkningen. Men världen är galen nog som det är att denna inkonsekvens troligen vare sig gör från eller till. Samtidigt är ”Imperial” odiskutabelt den skiva jag lyssnat mest på under en passerade fastlagsmånaden.

Att det blev så kanske beror på att Tribulation, som släppte sitt magnifika album ”Where the gloom becomes sound” just denna sista fredag i januari, knep för mycket av uppmärksamheten där och då. Kanske för att kvintettens magiska melodier behövde lite tid på sig att mogna på allvar.


Det fick de dock möjlighet att göra under oändliga morgonpromenader under februari. Som hemmajobbare med inga andra direkta fixtider än att stämpla in digitalt klockan nio och se till att vara någorlunda påklädd (i alla fall på överkroppen) lagom till redaktionsmötet en halvtimme senare har jag nämligen tvingat mig ut på Södermalms emellanåt erbarmligt dåligt snöröjda trottoarer och gångbanor innan arbetsdagen inletts. Och då naturligtvis med musik i lurarna.

Det var också under en av dessa otaliga stegrepetitioner som skönheten i exempelvis ”Deceiver”, ”Antagonist”, ”Fortune” och ”Dissident” plötsligt blev uppenbar. Likt ett oheligt möte mellan Tools rytmik och Katatonias tragik är albumet en spellängdsperfekt 42-minutersresa av grandiosa känslor och svindlande välkomponerade melankoliexplosioner. Påhejade av Martin Lopez (ex-Opeth/Amon Amarth) intrikata trummönster skymmer de progressiva ambitionerna dock aldrig Joel Eklöfs hudnära melodier, och dynamiken mellan tillbakahållet och öppna spjäll utnyttjas med största fingertoppskänsla. Ebb möter flod, mörker avlöser ljus, mjukt mäts mot hårt.

Januari eller februari, solen må ha sina fläckar men Soen har få sådana. Gör dig själv inte otjänsten att förälska dig i ”Imperial”.

Evergrey live på Gefle Metal Festival i juli 2019.

Så. Där har jag fått den kalenderförbistringen ur systemet. För nog går det att säga att februari 2021 egentligen inte behöver någon draghjälp när det gäller att höja den musikaliska snittnivån, eller genrebredden heller för den delen, till mer än godtagbara nivåer.

Som vanligt är det en rätt omfattande gottepåse som presenteras, med allt ifrån burdus death metal signerad bland andra veteranerna i Cannibal Corpse och danska Baest, via debutsläppet på eget bolag för Cult Of Luna till färska godbitar från exempelvis Mike Patton-ledda Tomahawk, Eyehategod, Dropkick Murphys, Gojira, Evergrey, NOFX, Serj Tankian och Metal Blades senaste post metal-fynd Dvne.

Ni hör, eller snarare läser, själva. Mycket bra musik blir det. Över sju timmar rivigt fina bitar att surfa in i pandemins tredje våg på.

Som alltid – spela högt eller låt bli.


LYSSNA PÅ SPELLISTAN HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik


Följ ämnen i artikeln