Kygo låter allt mer som en edm-algoritm

Uppdaterad 2020-06-05 | Publicerad 2020-05-29

Kygos Whitney Houston-remix är albumets självklara höjdpunkt.

ALBUM Det är ofta svårt att höra vem som står bakom musiken på Kygos popinfluerade tredje album.

Betyg: 2 av 5 plusBetyg: 2 av 5 plus
Kygo
Golden hour
Sony


POP När Kygo slog igenom stack han ut bland sina edm-kollegor. Hans förmåga att dra ner tempot gjorde honom till en frisk fläkt i en uppsjö av maffiga beats och storslagna drops.

Men för varje skiva känns Kyrre Gørvell-Dahll mer och mer som en algoritm. På ”Golden hour” låter det som att han utgått från en enda fråga: ”Hur kan jag enklast få Summerburst-publiken att gilla mig ännu mer?”.

Hans avskalade och tropiska house låter betydligt mer påkostad och popinfluerad. Låtarna drivs av glada syntar och euforiska refränger, men också av repetitiv lyrik och generiska beats.

Framför allt saknar låtarna en tydlig personlighet och Kygo ägnar sig mycket åt musikalisk återvinning. Det känns varken intressant eller nyskapande att höra OneRepublic sjunga ”Sometimes you gotta lose somebody/Just to find out you really love someone” över en pianomelodi som skriker 2002.

Undantaget är, ironiskt nog, när den norska dj:n och producenten gör en egen remix på Whitney Houstons ”Higher love” från 1990. Tack vare den starka sångprestationen hör ”samarbetet” till ett av albumets få minnesvärda stunder.

I övrigt är det svårt att avgöra om det är Kygo som står bakom musiken eller om det är, säg, Avicii, Zedd eller Axwell & Ingrosso i stället.
BÄSTA SPÅR: ”Higher love”.


LYSSNA PÅ ALBUMET HÄR!


LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!


LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik