Spellista: De 99 tuffaste låtarna från mars

Uppdaterad 2019-04-09 | Publicerad 2019-04-08

Possessed representerar den gamla skolan, på största allvar.

SPELLISTA 32 år. Exakt 11 667 dagar, en herrans massa timmar, minuter och sekunder.

Så mycket tid har gått mellan det att Possessed släppte sin senaste riktiga studioutgåva och det kommande comebackalbumet ”Revelations of oblivion” den 10 maj.

Men redan nu kan du höra ett smakprov från ovan nämnda återkomst. Tillsammans med 98 andra handplockade stycken från den gångna musikmånaden.

Du hittar dem alla i spellistan här nedan.

Vad gjorde du den sista maj 1987?

Det kan ses som en överdrivet retorisk fråga, speciellt med tanke på att många av er som läser det här över huvud taget inte ens var födda då, men den har sin relevans kommande av att det var då ett av den pionjärhårda scenens mest inflytelserika grupper släppte sin senaste officiella utgåva med färskt material.

Ja, jag vet. Tanken svindlar över det faktum att det snart är hela 32 år sedan Possessed lösgjorde ”The eyes of horror”, en mini-lp bestående av blott fem spår men som just där och då var bland det tuffaste som gick att lyssna på – en sits som gruppen hade jobbat sig fram emot genom de otroligt inflytelserika fullängdarna ”Seven churches” och ”Beyond the gates” (släppta med lite drygt ett års mellanrum 1985 och 1986), ivrigt påhejade av den publik som tyckte att exempelvis Metallica och Anthrax var för sansade för att fylla deras brutaltörstande metalsmak.


För det var exakt det Possessed gjorde. Genom att döpa sin debutdemo till ”Death metal” redan 1984 signalerade de inte bara startskottet för den scen som först ett halvdecennium senare skulle närma sig något som var mer allmängiltigt än en extrem subkultur bland många andra, genom sin konsekvent ondskefulla och ofta svavelosande image och lyrik var de Slayers enda egentliga konkurrenter när det gäller blasfemiskt uppdopat mangel vid den här tidpunkten.

Possesseds klassiska sättning runt ”Seven churches”.

Med tanke på dess intensiva uppsving var det kanske oundvikligt att allt skulle bli pannkaka till slut. Med tanke på att gruppen på ovan nämnda svanesångs-ep inte bara hade släppt mycket av sin diaboliska lyrik, även musiken närmade sig de övriga kollegorna i thrash metal-scenen och sedvanliga slitningar medlemmarna emellan innebar att aktiviteten sattes i träda på initiativ av grundaren Mike Torrao, medan gitarristen Larry LaLonde i stället gick med i underskattade Blind Illusion (vars kärna sedermera grundade den avsevärt mer eklektiska funkgalenskapen Primus) och eventuella återföreningsplaner sköts – rent bokstavligen – i sank av att frontmannen Jeff Becerra vid ett rån 1989 träffades av två kulor och därefter är förlamad från midjan och nedåt.

Och där skulle det mycket väl ha kunnat sluta. Med ännu en legendarisk karriär med ett namn förpassat till historieböckerna och endast sörjt av de som var mest entusiastiska när det väl begav sig. Men efter att den tyska jättefestivalen för tolv år sedan viftat med checkhäftet rekryterade – den numera rullstolsburne – Becerra medlemmarna från bandet Sadistic Intent till en livecomeback som hickat till med jämna mellanrum sedan dess och som egentligen leder oss rakt in i mars 2018. 

För det är nämligen då vi på allvar fick ta del av hur bandets kommande comebackalbum, det första på svindlande 33 år icke desto mindre, egentligen kommer att låta genom singelsläppet ”No more room in hell”.


Jo, jag vet. När det gäller så här senkomna återkomster gäller det oftast att hålla huvudet kallt. Om det är något de senaste årens reformationer har bevisat så är det hur svårt det är att väcka upp en ursprunglig låga och placera den i en verklighet som ser helt annorlunda ut än då det begav sig. 

Men när det gäller Possesseds ”Revelations of oblivion” (release den 10 maj via Nuclear Blast) finns det faktiskt ingen anledning för oro. Vid det här laget har jag haft ungefär en månad att bekanta mig med det nya materialet, och om det bevisar något är det exakt hur mycket gruppens säregna prototypdöds har saknats i den moderna extremmetalscenen. Uppbackade av ett superfett ljud, finkalibrerat av svenske Peter Tägtgren i hans Abyss-studio, är de tio låtarna (plus intro och outro) precis så tuffa som man någonsin kunde önska sig. Uppbackad av musiker kända från exempelvis Asesino, Gruesome och Coffin Texts låter Becerras sång precis sådär skevt slapp som den ska (tänk Cronos snarare än Chuck Schuldiner) och den genomgående låtkvaliteten är förbluffande hög.

Ett tydligt exempel på detta är spellistebidraget ”No more room in hell”, snygga blinkningar till George A Romeros ”Dawn of the dead” där, som du kan lyssna närmare på i låtkollektionen här nedanför. Du kanske tappar andan i nära nog fem minuter, men det gäller att snabbt återfå fattningen då det inte finns mindre än 98 aktuella låtar att detaljstudera.


Och även där finns det ju intressant och tuff musik nog för att sysselsätta även den som finner ovan nämnda combackecombo som fullkomligt irrelevant. För under den gångna månaden har det gläntats på dörrar till kommande fullängdare från alla från Amon Amarth, Rammstein och Baroness till Bad Religion och Death Angel – samtidigt som nya album från exempelvis In Flames, Devin Townsend och Backyard Babies har nått anhängare och andra lyssnare.

Summan av detta ger oss en ovanligt stark rekapitulation av 31 passerade dagar. Även nedskuret och trimmat till 99 låtar på strax över 7 timmar är det en omtumlande resa mellan hårdrock, metal, punk, rock och allt därtill relaterbart.

Som alltid – spela högt eller låt bli.


LYSSNA PÅ ÄLDRE MÅNADSLISTOR HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik

Följ ämnen i artikeln