”1900-talets bästa låt” – en protestpsalm om mord på svarta i USA

Uppdaterad 2020-10-21 | Publicerad 2020-10-02

Den amerikanska musiken är lika stor och stormig som landets historia.
Det är ett soundtrack om fattiga och rika, tragedier och optimism, krig och rasism.
Inför presidentvalet skriver Markus Larsson om tio låtar som skakade, lyfte och förändrade USA.

 

1. ”Strange fruit” (Billie Holiday, 1939)

Låten är så laddad att Billie Holiday sparar den till sist.

”Strange fruit” får åskådarna att sluta prata och ställa ner glasen på jazzklubben i New York. Blickarna fryser till is. Många glömmer bort att de har en tänd cigarett i handen. Folk skruvar på sig och viskar. Vissa kanske till och med huttrar. Lamporna är släckta. Billie Holiday, en ung jazzartist från Philadelphia, står på scenen i en ensam ljuskägla. Orden är lika skarpa som nyhetsfotografier.

Är det här underhållning? Sjunger hon om en lynchning?

I ”Strange fruit” vajar svarta kroppar från träden i den amerikanska Södern. Liken är textens ”märkliga frukt” och ”bittra skörd”. Kråkor hackar på dem. Trädens blad och rötter är blodiga i ett pittoreskt landskap.

Billie Holiday sjunger inte låten. Hon är den, fullt ut, varenda sorgsen sekund. ”Strange fruit” är i dag så förknippad med hennes person och karriär att ingen annan kan äga den. I själva verket är balladen skriven av den judiska låtskrivaren, poeten och kommunisten Abel Meeropol. Han får idén efter att ha sett ett foto av lynchning i delstaten Indiana. Vita män och kvinnor står och ler framför kameran. De har misshandlat och hängt två svarta män. Det är en makaber dödsmarknad, ett vardagligt helgnöje som samlar hela familjen. Meeropol försöker fånga sin avsky, fasa och skam.

”Strange fruit” släpps samma år som ”Borta med vinden” har premiär. Låten och filmen är varandras motsatser. ”Borta med vinden” var länge den mest inkomstbringande filmen någonsin. Men där filmen med Clark Gable och Vivien Leigh i huvudrollerna är ett generande och förljuget porträtt av sydstaternas slavhandel och brott mot mänskligheten behöver den brutala realismen i ”Strange fruit” aldrig omvärderas.

Den finns alltid kvar, längst fram eller någonstans i skuggorna. Det är den amerikanska protestmusikens början, ett verk om de grymma konsekvenserna av systematisk rasism. Textraden om hur Södern luktar magnolia och bränt människokött går inte att glömma.

”Strange fruit” blir en av de största och mest betydelsefulla låtarna för medborgarrättsrörelsen på 60-talet. 1999 utnämner magasinet Time Billie Holidays inspelning till det gångna århundradets bästa låt. Kanye West samplar Nina Simones version på albumet ”Yeezus” från 2013.

Protestpsalmen har i över 80 års tid vittnat om att det amerikanska samhället och drömmen bygger på en oförlåtlig synd.

Fotnot: Resten av texterna i serien ”Larssons amerikanska sångbok” publiceras löpande fram till presidentvalet den 3 november.

 

PODD Podcast med Jenny Ågren och Nivette Dawod
⬇️ Klicka på Lyssna-knappen