Amadeus: Jag är den första att skämta om mina föräldrar
Släpper sin första låt på svenska – och sjunger om både Carola och Runar: ”Det är viktigt att reflektera över vad man har gått igenom”
Publicerad 2022-06-10
Amadeus Sögaard debuterar på svenska.
I ”Säg mig hur jag mår” lyckas han få in båda sin föräldrar i den vemodiga men också självironiska texten.
– Jag har en sjuk självdistans, både till mig och också mina föräldrar och hela situationen. Jag är den första att driva om det, öppet, säger han.
Han har två veckor ledigt från fotbollen och passar då på att släppa en ny låt, den första på svenska.
– Det kändes bara naturligt när jag gick in i studion i våras. Det blev nåt extra och mer naket på nåt sätt. Jag kommer fortsätta släppa musik på engelska också, men kände väl att ska man släppa på svenska är det lika bra att köra all the way typ och inte utelämna något, säger Amadeus Sögaard, 24.
Stormig höst
För i ”Säg mig hur jag mår” som släpps fredag 10 juni väver han in en berättelse där båda hans kända föräldrar får plats. Det är vemodig pop med självironiska inslag och en text om inte riktigt kunna sätta ord på hur man egentligen mår.
– Allt man skriver ligger ju ex antal månader bakåt i tiden. Just nu är jag på en nästan äckligt bra plats i livet, säger han och skrattar.
– Men jag tycker också att det är viktigt att reflektera över vad man har gått igenom och vad som har hänt.
Han beskriver 2021 och framför allt hösten som ”stormig och blåsig”.
För visst inleddes året med musikdebut och fortsatte med att Brommapojkarna kvalificerade sig till Superettan. Men på hösten började också pappa Runar Sögaard, 54, avtjäna ett fängelsestraff för bokföringsbrott och grovt skattebrott och Amadeus blev tvungen att flytta hemifrån.
I sin nya låt sjunger han:
”Det har var’t ett tag
sen farsan varit hemma nu
läser det jag skrev
postar alla brev
till anstalten han sitter på”
– Jag vill inte att texten ska outa att det är jag som sjunger och att texten handlar om ”Carola och Runar”. Det handlar om farsan och morsan. Jag är inte den första som skickar brev till en förälder som avtjänar ett straff. Jag njuter av att skriva av mig i studion, det blir som att det går från ens huvud och hjärta och ner på papper. Det blir som att man får hänga av sig nånting efter varje gång. Man tar orden från sitt huvud så är det inte längre lika jobbigt.
Skämtar om föräldrarna: Finns en viss humor och komik i hela den grejen
I första versen sjunger han även om sin berömda mamma, och lyckas även få in en av hennes låttitlar:
”Sett varenda scen
morsan i Aten
ja, det kändes som en evighet”
– Hahaha vi satt och garvade jag och Carl-Philip (Ström, Amadeus låtskrivarpartner, reds anm) för det blev så sjukt hands on. Vi satt där: ”Vad rimmar på scen, jo Aten!” och jag var ju faktiskt med mamma när hon tävlade där med ”Evighet”. Det blir lite så att de som fattar de fattar, kul att du hörde det.
Känner du att det är viktigt med självironin?
– Ja! Jag har en sjuk självdistans, både till mig och också mina föräldrar och hela situationen. Jag är den första att driva om det, öppet.
Har det också varit ett sätt att avväpna din omgivning, att vara den första som skämtar om dina föräldrar och vad som skrivits om dem?
– Exakt så. Jag märkte det ganska tidigt. När jag var liten och fick höra saker så var det lite jobbigt. Och sen när det var skriverier så hade man alltid det i bakhuvudet att mina vänner sett vad som skrivits. Då blev jag den första att ta upp det och skämta om det, för att avväpna det. Lite som en försvarsmekanism också typ. Att bara: Det är fine, jag bryr mig inte, vi kan skämta om det här, vi kan driva om det här, det är inte jag, det är mina päron. Och jag tycker att det är roligt. Det finns en viss humor och komik i hela den grejen.
Tackade nej till ”Let’s dance”
Har du tagit upp det med dem också?
– Ja, alltså, det händer ibland. Men det blir oftare med sina vänner, som man kan ha högt i tak med.
Och mer att tassa på tå kring föräldrarna?
– Ja. Men de har en otrolig självdistans också. De har ofta en bra spegelbild av situationen.
Första versen av ”Säg mig hur jag mår” börjar med hur han som 15-åring tackade nej till ”Let’s dance”:
”Jag var 15 år
TV4 fråga’ vill du dance
driver du med mig
klart jag säger nej
de vill bara ha mitt efternamn”
Med musiken nu, hur mycket brottas du med samma sak, det är ju ditt namn som gör att jag vill intervjua dig till exempel?
– Det är jag fullständigt medveten om och det var det första jag sa när jag släppte den första låten att jag aldrig hade suttit här om det inte vore för mina föräldrar. Jag är fullt medveten om mina förmåner, men jag har också bollat det här med mina vänner i tusentals timmar och kommit fram till att om jag nu har den möjligheten så är det lika bra att man gör så mycket man kan med det man har blivit given.
Samtidigt känner han inget behov av att jaga hits. Han skriver och släpper låtar för att det får honom att må bra. Och gör honom ännu bättre på fotbollsplanen, säger han.
För det är där Amadeus Sögaard har sin karriär, som back i Brommapojkarna.
– Mitt yrke är ju fotbollsspelare. Så jag har ingen stress över att musiken måste gå bra. Sen skulle jag ljuga om jag sa att jag inte vill att folk ska lyssna på musiken.
Amadeus Sögaard om...
...framgångar som låtskrivare:
– Vi har skrivit en låt till en artist i Hongkong som släpptes och som ligger etta på Billboardlistan i Hongkong. Så det har jag börjat utforska, det är så otroligt roligt. För mig är musik nånting kreativt och som jag vill ska få växa fram och vara en konstform.
Fotnot: artisten Hins Cheung ligger i skrivande stund etta på försäljningslistan i Hongkong för andra veckan i rad med låten ”Sai lei si de ai” som Amadeus varit med och skrivit.
...att varken fotbollen eller musiken är yrken där man automatiskt blir rik:
– Nej, tack och lov att vi gick upp i superettan nu, det var väldigt skönt för alla i laget att få en löneförhöjning. Jag har ju kombinerat fotbollen med att köra bil för Mathem och andra småjobb förut. Folk tror att både fotbollen och musiken är nån slags skönhetsbransch där man glider räkmacka, men så är det inte. Det är kämpigt, men så är det alltid när man jagar sina drömmar.
...om att ha tackat nej till ”Let’s dance” även i år – och varför han inte gör Melodifestivalen:
– Klart att jag är medveten om att vill man att musiken ska gå bättre, då ska man göra massa tv-program, då måste du ställa upp i Mello, tänkte jag säga. Det smarta hade väl varit att säga ja till ”Let’s dance” i år, för det går lite hand i hand. Men jag är inte där. Jag vill att min musik ska få stå på egna ben och växa successivt, så jag kan pusha mig själv och komma närmare och närmare det soundet som verkligen är jag. Jag har massor av jätteheta grejer, enligt mig, som jag verkligen längtar efter att släppa.