Testamente från en av världens bästa artister

Markus Larsson hyllar ”Older”-boxen med George Michael

Uppdaterad 2022-09-20 | Publicerad 2022-09-18

ALBUM I utkanten av bilden står David Bowie och tittar.

Det går att läsa in mycket i den smala gestalten.

Bowie verkar ha frusit fast av avund och beundran.

Betyg: 5 av 5 plusBetyg: 5 av 5 plus
George Michael
Older (limited deluxe edition box set)
Sony

Klippet är från april 1992 när George Michael repar in ”Somebody to love” tillsammans med Queen inför en hyllningskonsert till Freddie Mercury på Wembley i London. Bandets sångare dog av aids sex månader tidigare.

För George Michael är det inte vanlig repetition. Han är överväldigad av att få sjunga sin gamla idols låtar. Han uppträder med total kontroll och fri utlevelse. Versionen flödar över av stolthet och sorg, gospel och soul, eufori och förtvivlan.

George Michaels ”Older” glöms ofta glöms bort när 90-talets bästa album listas. Förhoppningsvis kan den nya återutgivningen korrigera det misstaget.

De andra medlemmarna i Queen kan bara skaka på huvudet i bakgrunden. Någonstans förstår nog även Bowie att folk inte kommer att prata om honom efter konserten.

Vad många inte vet är att George Michaels liv håller på att rasa. Hans hemliga pojkvän, den brasilianska modedesignern Anselmo Feleppa, har för några månader sedan testat positivt för hiv.

Ingen av dem har kommit ut offentligt och George Michael lägger sin karriär i frysboxen för att kunna ta hand om sitt livs första stora kärlek men det är lönlöst. I början av 1993 är Anselmo borta, 37 år gammal.

George Michael är oförmögen att gå vidare. Musiken får vara. Ett tag koncentrerar han sig på att dra skivbolaget Sony inför rätta för att slippa sitt kontrakt. Det dröjer nästan två år innan han återvänder till en studio och sätter sig vid pianot igen.

Ögonblicket när han tyst för sig själv sjunger de enkla orden ”like Jesus to a child” spricker molnen upp. Där är han. Det är han och jag. George Michael har till slut lyckats att sätta ord på sin förlust.

Varenda ton i balladen ”Jesus to a child” handlar om Anselmo Feleppa, inklusive den akustiska och latinfärgade gitarren. Feleppa kom från en djupt religiös arbetarfamilj i utkanten av Rio De Janeiro. Den långsamma psalmen sätter senare tonen för albumet ”Older” från 1996.

På 90-talet började George Michael att ifrågasätta och bygga om sin karriär. George Michael sa själv att han behövde göra det för att inte bli galen efter framgångarna med popduon Wham! och soloalbumet ”Faith”. Han drevs framåt av en paranoid känsla av att ingen tog honom på allvar. Han började odla en mångbottnad misstänksamhet, och ibland avsky, mot branschens tomhet.

Han vägrade att synas på omslaget på albumet ”Listen without prejudice vol 1”. Det fanns även en anledning till att han valde att stå bakom kameran i musikvideon till singeln ”Too funky”, och inte på samma catwalk som supermodellerna Linda Evangelista, Tyra Banks och Emma Wiklund.

Men ”Older” är hans slutgiltiga och största statement. Musiken är lika influerad av jazz som av George Michaels stora kärlek till Stevie Wonder. Musiken hör ofta hemma i skuggorna, eller hemma i ett nedsläckt rum.

”Older” är inte lika lätt att placera i tid och rum som mycket annat från 90-talet. Den försöker inte tävla om uppmärksamheten med samtida hiphop och r’n’b. Att albumet låg inklämt mellan exempelvis Oasis ”What’s the story (morning glory)” och Radioheads ”Ok computer” gör att ”Older” ofta glöms bort när någon listar 90-talets bästa album.

Förhoppningsvis kan den här återutgivningen, där albumet släpps i en mängd olika utföranden, korrigera det misstaget. Boxen innehåller fem cd, tre lp och en bok på 48 sidor. Det är bland annat första gången som en ny remaster av ”Older” ges ut på vinyl sedan 1996. Bonuskivan ”Upper” har aldrig tidigare funnits på vinyl och ”Fortright”-versionerna av vissa låtar har varit svåra att hitta på strömmade musiktjänster.

Precis som generationskollegan Sade lyckas George Michael att skapa en sinnlig enhet där låtarna blir starkare tillsammans, i exakt den här ordningen. De lyser alltid svagare om de plockas ut ur sitt naturliga sammanhang.

George Michael har själv sagt att ”Older” är det bästa som han har gjort. Men han ville samtidigt aldrig vara lika inspirerad igen.

Skivan ramas inte bara in av Anselmos död. Under inspelningarna blev George Michaels mamma sjuk i cancer. Hon dog kort efter att albumet släpptes.

”Older” är ett testamente över en av världens bästa sångare och fascinerande artister. Listan på namn som kan mäta sig med hans röst är kortare än ett halvt pekfinger.

På hitsingeln ”Fastlove pt 1” kommer dessutom George Michael ut för sin publik utan att behöva säga det i en fantastisk poplåt om att cruisa efter snabb kärlek och sex.

Mot slutet av låten känns det alltid som att någon slår av musiken och tänder lamporna på en överhettad klubb. Hyllningen till glädjen och trösten i polyamorösa förbindelser landar i fyra enkla ord:

”I miss my baby.”


LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!


LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik