Veckans singlar: kärlek och politik

Publicerad 2018-02-17

SINGLAR Nina Persson blir politisk på svenska, Frank Ocean uppdaterar en evergreen och Muse är plötsligt något så oväntat som bra.

Betyg: 4 av 5 plusBetyg: 4 av 5 plus
Nina Persson med Thomas Öberg, Moto Boy & !Regeringen
Var ligger Sverige?
Adrian
POP Den 9 mars har ”Vinnaren tar allt” premiär på Malmö Stadsteater, en ”politisk kabaré” för valåret 2018 med gruppen Medborgarbandet som även kommer att gästa Stockholm och Göteborg.

Idén till Medborgarbandet kläcktes av Nina Persson. Under sin tid i New York var Cardigans-sångerskan med i The Citizen Band som gjorde liknande föreställningar och bland annat turnerade när Barack Obama valdes till president 2008.

I Medborgarbandet ingår bland andra Thomas Öberg från Bob Hund och Moto Boy och det är även de som finns med på första låten ur föreställningen.

”Var ligger Sverige?” är ett episkt stycke elektroniskt pop med text av Öberg som på typiskt Öberg-vis lyckas känna av tillståndet i landet, kärnfullt och befriat från övertydlighet: ”Sverige, ligger du på is eller ligger du med nån jag inte känner till?” och ”Ingen ska va mörkrädd här men vi har ljuset på hela natten ändå”.

Det är också något så relativt ovanligt som en låt med Nina Persson på svenska, och även om hon verkar noja lite över hur hennes gamla Jönköpingsdialekt smyger fram när hon sjunger modersmål levererar hon orden med precis samma unika mix av svalt distanserat och intensivt närvarande som vanligt.

I samband med premiären släpps mer musik från föreställningen på en femspårs-ep.


Betyg: 4 av 5 plusBetyg: 4 av 5 plus
Frank Ocean
Moon river
Blonded
POP Jo, det är den ”Moon river”. Balladen som skrevs av Henry Mancini och Johnny Mercer och första gången sjöngs av Audrey Hepburn i filmen ”Breakfast at Tiffany’s” 1961.

Sedan dess har den gjorts i hundratals versioner, bland annat av Jerry Butler, Andy Williams, Frank Sinatra, Amy Winehouse, Aretha Franklin, Louis Armstrong, Sarah Vaughan, Morrissey, The Killers, Westlife, Chevy Chase, R.E.M. och Rod Stewart. Håkan Hellström lånade uttrycket ”my huckleberry friend” till en egen låt.

Frank Ocean, som släppte låten som en alla hjärtans dag-present till sina fans, ”frankar till den” föredömligt med multipla autotunade croonerstämmor och två intima elektriska gitarrer.


Betyg: 3 av 5 plusBetyg: 3 av 5 plus
Manic Street Preachers
Distant colours
Sony
POP Förhandsrapporterna har gjort gällande att Manics återvänder till det storslagna soundet från ”Everything must go” på april-albumet ”Resistance is futile”. Andra singeln gör inget för att motbevisa det. ”Distant colours” är romantisk, bombastisk och – givetvis – politisk. James Dean Bradfield inspireras av gamle Labour-ledaren Nye Bevan och försöker vända uppgivenhet över sakernas tillstånd till hopp om något nytt och bättre.


Betyg: 3 av 5 plusBetyg: 3 av 5 plus
Muse
Thought contagion
Muse/Warner
ROCK Vad nu, en bra Muse-singel? Undrens tid är uppenbarligen icke förbi. ”Thought contagion” må vara sedvanligt Muse-bastant och pompös men har samtidigt en tilltalande klistrig anthem-refräng, ett uppfriskande elektroniskt sound och inte minst en relevant text.

Matt Bellamy sjunger om hur vi har tillgång till mer fakta och vetenskap än någonsin men att uppenbart falska idéer samtidigt tycks ha allt lättare att få spridning och fäste.

Jag är möjligen färgad av att jag nyligen såg ett nyhetsinslag från ett beklämmande välbesökt amerikanskt konvent för så kallade ”flat-earthers” – folk som 2018 med hundraprocentig övertygelse hävdar att jorden är platt – men kommersiellt framgångsrik rockmusik som tar upp den sortens teman kan omöjligen vara något vi kan få för mycket av just nu.

Muse ämnar släppa ytterligare två singlar under året. Ett album är att vänta i höst eller i början av nästa år.


Betyg: 3 av 5 plusBetyg: 3 av 5 plus
Tinashe feat. Future
Faded love
RCA/Sony
R’N’B Avslutningsvis lite r’n’b-pop från sängkammaren. Det är långt ifrån första gången Tinashe uppehåller sig där och det är heller inte första gången hon gästas av Future.

Hiphopstjärnan hördes redan i ”How many times” på fyra år gamla debuten ”Aquarius”. Här rappar han bland annat om vilken fena han är på att hitta g-punkten, men den biten känns de facto som det minst ångande momentet på ”Faded love”.

Det är i stället Stargates produktion och Tinashes fräckt uppklippta refräng som gör låten. Tredje albumet ”Joyride” släpps senare i år.